I dag är det exakt 32 år sedan som den kurdiska staden Halabja bombades med kemiska vapen av Saddam Hussein och hans regim den 16 mars 1988. Mer än 5 000 människor dog omedelbart och tusentals skadades. De som överlevde flydde och staden ödelades för en lång tid framöver.
Halabjaborna var irakiska medborgare som ville ha sina mänskliga rättigheter, som många andra kurder i Irak, Iran, Syrien och Turkiet kämpat för.
32 år har gått sedan våldtäkten på Halabja. Ännu i dag behöver de fattiga Halabjaborna; blinda åldringar, hostande mödrar och psykiskt skadade barn och vuxna, all hjälp de kan få.
Tragedin Halabja är en outplånlig del i det kurdiska folkets blodiga historia. Halabja är ett globalt begrepp, jämförbart med Hiroshima, och bör bedömas därefter. De många offren för folkmord, massakrer och förföljelser i Mellanöstern måste få upprättelse. Vi får aldrig glömma de grymheter som begåtts mot minoriteter som nestorianer, assyrier, armenier, yazidi kurder, aleviter eller mot de kurder som misslyckats med uppror för att värna sin kultur.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter röstade nej till att fördöma Irak för brott mot mänskliga rättigheter. Användning av kemiska vapen är förbjudet enlig FN: s och europeiska konventioner. Stormakterna hade då användning av Saddam i kriget mot Iran. Däremot fördömdes Iraks handlande av länder som Australien, Kanada, Europaparlamentet och de skandinaviska länderna, däribland Sverige.
År efter år har vi hört “Glöm aldrig folkmordet i Halabja”. Men idag utspelar sig på nytt folkmord mot kurder, assyrier och kristna, där offren oftast är oskyldiga människor.
Låt oss stå eniga mot våld, terror och all slags extremism. Glöm inte Halabja! Halabja lever i våra hjärtan. Må de vila i evig frid. Må Kurdistan aldrig uppleva en Halabja, Shangal och Kubane till!
Låt oss idag minnas Halabja!
16-03-2020
Kurdiska Demokratiska Samhällscentret ─ NCDK
