På Stadsmuséets fasad kan man nu se fyra stora fotografiska gamla svartvita bilder som är ett litet axplock ur Eskilstunas historia. Det finns förklarande text till respektive bild.
Stadsmuséet ligger i samma byggnad där Gevärsfaktoriet en gång i tiden hade sin vapentillverkning.
Gemensamt för samtliga bilder är att de är tagna från ungefär samma plats invid Gevärsfaktoriet på Faktoriholmen, Eskilstunaån med slussen och Strömsholmen.
Här är texterna i anslutning till de fyra gamla fotografierna. Texterna finns även på engelska:
SLUSSEN OCH OMVÄRLDEN
“Här ligger ångfartyget Sven Rinman vid slussen på Faktoriholmarna. Fartyget gick mellan Eskilstuna och Stockholm och var byggt för passagerare. Från 1860 till 1950 passerade en mängd gods- och passagerarbåtar varje dag genom slussen.
Fotograf Hanna Gråberg har tagit bilden troligen under 1870-talet. Till vänster syns slussvaktarens bostad. Den finns fortfarande kvar men har flyttats till holmen på höger sida. De ljusa byggnaderna i bakgrunden tillhör Munktells mekaniska verkstad, och längst bort slingrar sig Eskilstunaån bort från staden och vidare mot Torshälla”.
LURIGA LIVFÖRSÄKRINGAR
“Längs med Hamngatan cirka 100 meter härifrån låg stadens egna sliphus. Där kunde fabriker och småföretag hyra platser för att slipa sina produkter. Inne i husen var luften fylld av slipdamm och fukt. Många fick sjuka lungor av arbetet.
År 1899 avslöjades ett försäkringsbedrägeri i Eskilstuna. Lungsjuka arbetare hade övertalats att köpa livförsäkringar. De fick sedan arbeta i fabrikernas sämsta rum. Kanske arbetade de också någon gång i just dessa sliphus. När arbetarna dog fick bedragarna ut försäkringspengarna medan de anhöriga blev utan”.
FOTOPAUS I VAPENFABRIKEN
“Här är de anställda vid Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori år 1894. Längst fram ser vi femton barn. Många fabriker i Eskilstuna hade barnarbetare. De måste fylla 12 år och fick arbeta sex timmar om dagen. När barnen fyllde fjorton år fick de arbeta tio timmar.
Gevärsfaktoriet var en av Eskilstunas största arbetsplatser. Där tillverkades gevär och andra vapen till svenska staten. Faktoriet öppnade 1814, men 1840 byggdes ett nytt stort fabrikshus. Fabrikshuset är idag Eskilstuna stadsmuseum.
Framför träden skymtar slussen, omringad av arbetare. Några sitter också på slussporten”.
EN BLÖT HISTORIA
“Kvinnorna på bryggan sköljer tvätt i ån. (det är två kvinnor på bryggan. Hon till höger i mörka kläder är svår att se på den gamla svartvita bilden. Min anmärkning) År 1894 fanns 21 kvinnor i Eskilstuna med yrket tvätterska. De var egna företagare som tvättade åt andra.
Staden hade flera klappbryggor. Där kunde både tvätterskor och privatpersoner klappa vattnet ur sin tvätt med speciella klappträn.
På andra sidan ån syns schweizeriet på Strömsholmen. Där serverades bland annat kaffe, thé, choklad, mat och spritdrycker. I bakgrunden ligger Gevärsfaktoriet till vänster och i mitten ryker en skorsten från Munktells mekaniska verkstad”.
Schweizeriet på Djurgården
På tal om “schweizeriet” på bilden “En blöt historia”. Det fanns även ett “schweizeri” på Djurgården. Det finns med i Eskilstuna Fotoklubbs almanacka från 2016. Fotoklubben ger varje år ut en almanacka med historiska Eskilstunabilder.
Att dessa restauranger kallades “schweizerier” beror på att det var invandrare från Schweiz under 1800-talet som startade den här typen av restauranger som bara var öppna sommartid.
Bykgummor på Eskilstunaån 1884
Jag lägger till en bild som är avfotograferad från en oljemålning som hänger på Konstmuseet i Eskilstuna. “Bykgummor på Eskilstunaån”, målad 1884 av Olof Hermelin (1827-1913).
Det var inget muntert arbete att stå på knä på isen och skölja tvätt i det iskalla vattnet. Blåfrusna händer och värkande knän och ryggar.
Rolf Waltersson
