Gunnar Adolfsson föddes i Ryd i södra Småland. Fadern var byggnadssnickare. År 1928 debuterade Gunnar Adolfsson med novellsamlingen Arbetets barn. Hans första roman kom ut 1939 med titeln Nu vill vi leva. Nästa roman Väntande land gavs ut 1949. Den handlar om Sverige under andra världskriget. Det är en skildring av det Sverige som många ville låta falla i glömska. Gunnar Adolfsson beskriver i romanen förföljelser mot de som var motståndare till fascismen under andra världskriget 1939-45. Adolfsson beskriver myndigheternas undfallenhet mot det Tredje Riket, Nazi-Tyskland.
År 1955 gav Gunnar Adolfsson ut romanen Trappan, om det så kallade MTM-systemet som infördes på bilfabriken Volvo i syfte att höja vinsten, och hur det drabbade arbetarna. Romanen skildrar tidens ökande arbetshets på fabriksgolvet.
Efter dessa samtidsskildringar gav Gunnar Adolfsson ut en romantrilogi Träskoland, Fattigmans tröja och Stolpar med röd ring. Tre historiska romaner vilka beskriver den omvandlingsprocess hans fattiga hembygd genomgick åren runt 1900 fram till 1920-talet.
År 1970 kom utvandrarromanen Född i våra dalar, en om de allra fattigaste så kallade backstugefolkets söner och döttrar, som på grund av svält och andra umbäranden tvingades utvandra till de Nordtyska godsen. Huvudpersonerna i romanen Född i våra dalar Catharina Gunnarsdotter och Adolf Torstensson och deras barn är beskrivna med samma ömsinthet som Karl Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs utvandrarsvit.
Några andra läsvärda böcker av Gunnar Adolfsson är Fem städers timmermän, Människobukett, Virvelvind och Timglasets sand.
Gunnar Adolfsson var även verksam som redaktör på tidningarna Sydsvenska Kuriren, Folkviljan och Arbetartidningen i Göteborg. Gunnar Adolfsson var politiskt engagerad både på lokalplanet och riksplanet i dåtidens vänsterparti.
