Rubriken ska antyda att min avsikt är att i detta inpass göra ett försök att problematisera det här med kommunala bolag. Att kommuner överför delar av sin verksamhet till (aktie)bolagform har sina fördelar, enligt förespråkarna. Men att bolagisera innebär även nackdelar. Främst att bolagen ibland vill “leva sitt eget liv” lite vid sidan om övrig kommunal verksamhet.
Jag är så naiv att jag betraktar kommunal verksamhet i förvaltningsform med samma ögon som kommunal verksamhet i bolagsform.
Men i bolagen råder en tystnadsplikt, bolagshemligheter, som inte gäller verksamheter i de kommunala nämnderna.
Det är verksamheterna som styrs av “politiken” – alltså skola, vård, omsorg, kultur, gator, räddningstjänsten och mycket annat, och som styrs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och alla de politiska nämnderna.
Och vi har den verksamhet som överförts till kommunal bolag och som styrs av deras styrelser. Men styrelser där även ”politiker” sitter med
I min värld är allt detta olika grenar på samma träd. Men i en annan värld är det så att de kommunala bolagen lever ett liv lite “vid sidan av” eftersom även aktiebolagslagen kommer in i bilden. En del vill se det som att kommunala aktiebolag ska vara som ”vilket bolag som helst” som ska styras efter marknadens villkor. Till exempel att det finns ett krav på vinst, på överskott, som sedan ska delas ut till den övriga kommunala verksamheten.
Och när det blir på det viset kan det bli problem. Visserligen anger den politiska ledningen (kommunfullmäkt“ge) så kallade “ägardirektiv”, där man talar om vad respektive bolag ska syssla med. Men det hindar inte att det kan uppstå “knepiga situationer” när aktiebolagslagen krockar med kommunallagen. Och när de i styrelsen vill se det kommunala bolaget ”som vilket bolag som helst” som ska styras efter marknadens villkor.
Jag kan ta det kommunala energibolaget Eskilstuna Energi & Miljö (EEM) som exempel eftersom Vänsterpartiet genom en namninsamling med krav på folkomröstning lyckades avstyra majoritetens (S+M) förslag att sälja ut och privatisera delar av EEM. (se lästips)
Jag arbetade under många år som mätningstekniker vid Stadsingenjörskontoret i Eskilstuna. Genom en rad omorganisationer hamnade vi till slut som en enhet under det som tidigare hette Tekniska Verken, men som bytte namn till Gatuenheten – som sedan bytte namn till Gatuavdelningen. Eller om det var tvärtom?
Gatuenheten utförde en hel del arbete på uppdrag av EEM. De anställda på EEM hade andra och bättre anställningsförhållanden än “vanliga” kommunanställda, till exempel högre löner och bättre arbetstider. Men framför allt hade man ett bonussystem som innebar att man fick bonus en gång per år utifrån EEM:s överskott. En bonus som kunde uppgå till en månadslön, eller ännu mera.
Medan vanliga kommunanställda fick 12 månadslöner om året, fick anställda vid EEM 13 månadslöner.
Men inte nog med det. Detta bonussystem hade “spillt över” till anställda inom Tekniska Verken (Gatuenheten) som också fick bonus.
Men vi som blev “tvångsförflyttade” till Gatuenheten skulle inte få någon bonus.
För egen del var jag, och är fortfarande, mot detta med bonusar, så jag skrev till min chef och talade att jag inte vill ha någon bonus – att jag tackar NEJ.
Det lustiga i kråksången är att inom Gatuenheten fanns en liten avdelning som hette GEO-mät, som i stora drag gjorde ungefär samma jobb som vi som kom från Stadsingenjörskontoret. Ibland gjordes dubbelarbeten, att samma jobb utfördes två gånger, för att det var så bristfällig kontroll och uppdelning om vem som skulle göra vad. Något som jag också protesterade mot.
Vi gjorde samma jobb – men till olika löner, om man räknar in bonusen, Skillnaden var i runda slängar 2 000 kronor per månad. Och det var mycket pengar på den tiden då våra månadslöner låg en bra bit under 20 000 kronor.
Mitt i denna röra avbröt Gatuenheten denna bonusutdelning till sina anställda. Kanske mitt “bråkande” hade en viss betydelse? Det visade sig att bonussystemet inte på något vis var sanktionerat av den politiska ledningen. Inga andra “vanliga” kommunanställda hade ju några bonussystem. Man hade – som sagt – bara apat efter bonussystemet på EEM med (bort)förklaringen att man gjorde så många jobb på uppdrag av EEM och att man därmed borde få åka snålskjuts på EEM: bonussystem.
En intressant händelse: GEO-mät hade ingen GPS-utrustning, så jag blev vid ett tillfälle anlitad att göra ett mätningsuppdrag åt GEO-mät som GEO-mät hade fått från EEM.
Det tog mig sammanlagt en dag jag utföra jobbet som med min GPS-utrustning gick snabbt och enkelt att utföra. När basen på GEO-mät frågade mig hur lång tid det taget (en dag), svarade han: “Bra, då skriver jag upp tre dagar”
Och så skickade han räkning till EEM för 2 personer och 3 dagars jobb. Alltså 6 dagsverken.
Men i verkligheten var det bara mitt dagsverke, ett enda dagsverke.
Så kunde det gå till när man med “saltade räkningar” fixade överskott som resulterade i bonusutdelningar. Ruffel och båg vill jag kalla det. Och EEM som betalade hade ju inte det minsta hum om vad som kunde anses som en rimlig arbetsinsats.
Kan inte låta bli att nämna att när Uppdrag granskning 2018 avslöjade att många kommuner lurats att köpa vanlig (väg)salt till svindyra priser av nått fiffel- och båg-företag, då stod Eskilstuna kommun (Gatuenheten) där med skammen och lång näsa för att man varit så lättlurad. (se lästips)
Vill ni läsa om vad som gäller för kommunala bolag så gå in på lästips. Ni har en kort sammanfattning på sidan 4.
Med detta vill jag ha sagt att det är viktigt att behålla infrastrukturen i offentlig (kommunal) ägo, för då har medborgarna en viss kontroll och insyn. Säljer man ut han man noll kontroll. Men att man därmed inte får slå sig till ro. Det finns alla anledning att hålla ett kritiskt och granskande öga på vad de kommunala bolagen håller på med.
Här i Eskilstuna har vi EEM (som jag skrivit om här), men även det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Kommunfastigheter (K-fast) som för några år sedan sålde ut en stor del av sina hyreslägenheter till en norsk riskkapitalist. Men det var en beordrad utförsäljning av den politiska majoriteten som då bestod av S, M och C. (se lästips)
Rolf Waltersson
Lästips:
Kommunala aktiebolag – Om verkningarna av kompetensöverskridande i av kommunen helägda aktiebolag – Juridiska fakulteten – Lunds universitet. Joel Wennholm. HT 2015
Eskilstuna: Vänsterpartiet om att EEM förblir helägt av kommunen – eFOLKET. 14 maj 2024
Insändare om allmännyttans bostäder i Eskilstuna – utan strykningar – eFOLKET. 18 maj 2019
Bluffen: Eskilstuna kommun köpte vägsalt för 135 kronor kilot – Eskilstuna-Kuriren. 2018-02-28
Köpte vanligt vägsalt för 15 skattemiljoner – borde ha kostat 100 000 kronor – SVT Nyheter. 24 oktober 2018