Ni som har hängt med här ett tag har nog märkt av min fäbless för skivomslag. Det har gått drygt ett år sedan jag senast plockade ut några skivor ur samlingen. Då vissa skivor har försvunnit, samtidigt som det tillkommit nya, känner jag att det är dags igen.
Vera Norea – Carnival Dreams
(Second Class Kids Records, 2021)
Det här var inte bara en av 2021 års bästa skiva, den har även ett riktigt snyggt omslag som passar in till musiken. Det här är nämligen ett konceptalbum som handlar om ett hemsökt tivoli. Även om omslaget har en del starka färger är det ändå ganska matt, det är inga färger som direkt skriker vilket gör att det blir en kontrast till musiken som är allt annat än matt. Det här är en mycket spännande skiva som jag återigen måste rekommendera.
Stefan Sundström & Apache – En bärs med Nefertite
(Sista Bussen, 1990)
Här sitter Stefan Sundström och grabbarna i Apache på Kvarnen i Stockholm och tar en bärs med Nefertite vilket förmodligen inte var en engångshändelse där i skarven mellan 80- och 90-talet. Jag tycker att det här är ett av Stefan Sundströms snyggaste omslag målat av en av den tidiga punkens stora profiler Aldo Morot. På skivan trängs dessutom några av Sundströms största hitlåtar, ingen dålig debutskiva med andra ord.
Millencolin – Goofy & Melack
(Softcore Inc. 2022)
Det här är en samlingsskiva med Millencolins två demokassetter från 1993 och man kan väl helt enkelt säga att omslaget är en fusion mellan omslagen till de kassetterna. Det är som vanligt bandets gitarrist Erik Ohlsson som gjort all artwork. Färgsättningen här är så brutalt passande till Millencolin, framför allt deras tidiga period, som ju är den som dokumenteras på den här skivan.
Spökstan – Hej Kompis
(AMTY Records, 2014)
Det här är i mitt tycke ett av landets bästa skaband, jag är ju väldigt förtjust i ska på svenska. Hade jag bara sett omslaget utan att veta något om bandet skulle jag gissat på att Spökstan var ett punkband då det är väldigt punkigt. Kanske finns det en liten 2-Tone flirt också med det svartvita. Hur som helst, ett väldigt snyggt omslag som fångar intresset direkt.
Left Hand Black – Lower Than Satan
(Sick Taste Records, 2022)
Left Hand Black är ett så kallat horrorpunkband där texterna har skräcktema, ofta med inspiration från gamla skräckfilmer något som märks mycket tydligt i bandets artwork. Har man förmånen att äga den här skivan kan man faktiskt ta del av ännu snyggare artwork i bookleten. Horrorpunken har överlag väldigt snygg artwork för alla monsterdiggare.
Satanic Surfers – Skate To Hell
(Mondo Macabre Records, 2018)
Det här är en riktigt klassisk skatepunkskiva från 1993 som till min stora glädje återsläpptes på vinyl 2018 som jag ska se live i sommar. Omslaget på CDn var svartvitt, här har den vita färgen fått en gul nyans. Skånska Satanic Surfers har så klart, på grund av namnet, ofta haft en del anspelningar på Satan, jag tycker att det här är ett av deras snyggaste omslag.
Sjuttisju – Bajenhjärta
(BD Records, 2021)
Jag får väl helt enkelt avsluta med min egna skiva Bajenhjärta. Omslaget är målat av konstnären Fredrik Olsson och föreställer mig framför gamla Söderstadions norra läktare. Fredrik har verkligen fångat den ofta förekommande elektriska stämningen som fanns där på Söderstadion. På Norra läktarn där brann det, där var det alltid en fest.
