Statens kostnader för ränteavdragen slår rekord och landade på 61 miljarder 2024. Det kan jämföras med 20 miljarder år 2020. Största delen av dessa ränteavdrag gäller bostadslån.
För bostadslån kan man få statligt bidrag på upp till 30 procent av räntekostnaden. Från början var tanken att det skulle hjälpa folk med lite sämre ekonomi att kunna köpa villa, eller bostadsrätt.
En baksida av det hela är att ränteavdragen för bostadslån har trissat upp bostadspriserna. Främst i attraktiva storstadsområden. Likaså att många tagit sig vatten över huvudet och nu får det svårare att betala lånen när nu räntorna höjs. Att man inte har de ekonomiska marginaler som krävs när lånen blir dyrare. Att vi helt enkelt står inför en ”bostadsbubbla” som är på väg att spricka.
Nu visar statistiken att en övervägande del av dessa räntebidrag går till de välbeställda som egentligen inte behöver dem. 43 procent av ränteavdragen går till de som tjänar 52 000 i månaden eller mera
Det finns dock ett tak. Man kan bara få räntebidrag på 30 procent för bostadslån på upp till 100 000 kronor.
Aktuella räntor på bostadslån ligger i dagsläget runt 3,5-4,5 procent.
Har man en ganska måttlig villa eller en överdådigt lyxig villa, med pool och dubbelgarage så är räntebidraget 30 procent av räntekostnaden upp till 100 000. I kronor räknat blir det väldigt mycket till de som har råd att skaffa dyra villor.
Statistiken visar att ”de största vinnarna på ränteavdraget är medelålders män med hög lön i Danderyd, de fick i snitt tillbaka 40 736 kronor av staten”.
Äldre kvinnor i Norrlands inland får betydligt mindre. De i Dorotea får in genomsnitt tillbaka 1 018 kronor för sina räntekostnader.
I ett inslag i SVT får vi höra Daniel Isaksson Bonnevier, som bor i en villa i Solhem (Spånga kommun), bli intervjuad där han står och vattnar blomsterrabatten vid sin villa i Solhem. På garageuppfarten ser man en röd BMW, som ser ut att vara i den högre prisklassen.
Daniel berättar att han och hans fru vardera brukar få tillbaka 20 000-25 000 på skatten varje år på grund av detta räntebidrag. Alltså sammanlagt runt 50 000 kronor.
”Det är räntebidrag, Rot-avdrag, Rut-avdrag och annat för oss som redan har det ganska najs ändå”, säger Daniel Isaksson Bonnevier med en tydlig vink att dessa bidrag går till många välbeställda som egentligen inte behöver dem.
Alltså samma inkomstgrupper som gynnats mest av slopad värnskatt, alla jobbskatteavdragen, de senaste årens sänkning av den statliga skatten samt höjd brytpunkt för att betala statlig skatt.
Till detta kommer att det är de högavlönade, i kronor räknat, som får de största löneökningarna.
Och när fastighetsskatten avskaffades och ersattes av den kommunala fastighetsavgiften fick det till följd att de med högt taxerade villor i ”attraktiva områden” tjänade mest på den reformen eftersom det infördes ett tak för fastighetsavgiften. I extrema fall kunde det slå väldigt konstigt så att de i en lyxig villa inte betalar mer än de i en enklare stuga. (se lästips Ekonomifakta)
Steg för steg ökar klyftorna mellan de som har lite och de som har mycket. Som ”grädde på moset” är det de med höga inkomster som också ”tjänar pengar på pengar” genom aktiespekulationer och andra sätt att ”placera” det överflödiga kapital de har.
Roine Vestman, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, talar klartext, ”det är ett stöd till lyxkonsumtion som borde fasas ut”, (se lästips)
Kan läggas till att såväl ränteavdrag för bostadslån och Rot-avdrag bara kan användas av de som äger sin bostad. De som bor i vanliga hyreslägenheter blir blåsta på konfekten.
Jag har inte grottat ner mig så mycket i vad partierna tycker och tänker om dessa räntebidrag för bostadslån. Men jag hittar en artikel i Svenska Dagbladet från 2018:
”Sex partier, KD, SD, MP, C, V och L vill trappa ner räntebidraget. Partierna har dock olika uppfattningar om hur mycket och hur snabbt avdraget bör minskas och hur pengarna som staten sparar på en sådan åtgärd bör användas”.
En fingervisning om var partierna står nu får man i ett inslag i SVT Nyheter 20 maj med rubriken:
”Ekonomerna kritiska till ränteavdrag men politiker duckar”.
I det inslaget framgår att tre partier vill förändra räntebidragen. SD, V ”vill sänka räntebidraget”. V motiverar med att ”många hushåll är pressade efter år av hög inflation och höga räntor”.
MP ”vill fasa ut räntebidraget”. Men att inget av partierna driver frågan ”just nu”.
Varken M eller S har några planer att fasa ut räntebidraget med motiveringen att ”det skulle påverka hushållens ekonomi”. (se lästips)
Min spontana fundering är att man borde kunna sätta ett tak där man stoppar räntebidrag till överdrivet lyxiga och svindyra villor. Likaså att man begränsar bidraget till de med höga inkomster. Alltså de som gynnats mest av de senaste årens skattesänkningar.
Rolf Waltersson
Lästips:
Rekordnota för ränteavdrag: 61 miljarder – män med hög lön får mest – SVT Nyheter. 20 maj 2025
Professorer: Borde fasas ut – stöder lyxkonsumtion – Omni. 20 maj 2025
Ekonomerna kritiska till ränteavdrag men politiker duckar – SVT Nyheter. 20 maj 2025
Fastighetsskatt och fastighetsavgift – Ekonomifakta. 24 januari 2025
