I ett tidigare inlägg klagade jag högljutt över att man släppt in bondkatter bland hermelinerna i det svenska kungliga huset. Jag skrev, något raljerande, om det i eFOLKET 29 juli under rubriken “Det blåa blodet blir allt tunnare inom kungafamiljen”.
Nu har jag hittat ett gammalt fotografi som är så träffsäkert att jag måste visa det för er läsare av eFOLKET. Kanske inte själva bilden i första hand utan beskrivningen av personerna på bilden. Ett persongalleri som inte går av för hackor.
Så här lyder bildtexten:
“Oscar II:s 25-åriga regeringsjubileum i Stockholm den 23 september 1897. På fotots baksida står skrivet:
H.M.Konung Oscar II, regeringsjubileet. Frukost på Hasselbacken 23 sept.Handskrivet på framsidan sittande fr vänster:
Arvsstorhertiginnan Hilda av Baden
Kronprinsessan Victoria
Storfurstinnan Elisabeth av Ryssland
Kronprinsessan Louise av Danmark
Furstinnan Batheldis av Waldeck-Pyrmon
Stående fr vänster:
Arvsstorhertigen Wilhelm Ernst av Sachen-Weimar
Arvsstorhertigen Wilhelm av Luxemburg
Prins Ruprecht av Bayern
Prins Chira av Siam
Arvsstorhertigen Fredrik av Baden
Prinsessan Ingeborg
Kronprins Gustaf
Kronprins Fredrik av Danmark
Ärkehertig Eugen av Österrike
Prins Carl
Konung Oscar II
Furst Fredrik av Waldeck-Pyrmont
Storfurst Konstantin av Ryssland
Prins Christian av Schleswig-Holstein
Prinsessan Thyra av danmark
Prins Eugen
Hertigen av AostaStockholm, september 1897 (konung Oscar II:s 25-åriga regeringsjubileum) Fotograf: Klemmings Atelier. Foto ut Bernadottebibliotekets arvik”.
Här kan man snacka om “rasrena” kungligheter. Arvsstorhertigar, ärkehertigar, storfurstinnor, vanliga furstinnor och arvshertiginnor så det står härliga till. Det är nog svårt att hitta statare, bondpigor och handelsresanden i dessa ädlingars stamtavlor.
Min rubrik syftar naturligtvis på Karl Gerhards kuplett “En katt bland hermelinerna” från 1955, där han driver med överklassens “fina vanor” – att man inte längre ser skillnad på societet och plebej när vem som helst kan gå klädd i päls – även om det är fuskpäls:
“Så jag vill mena att det har kommit
en katt in bland hermelinerna.
Och det är minsann inte bara där”.
Nåja, något av en bondkatt finns det trots allt bland de avporträtterade hermelinerna. Prins Eugen, som valde sin egen väg. I stället för den av sin far Gustav V utstakade militära vägen valde han konsten och måleriet, och blev “målarprinsen”. När Gustav V ställde sig på nazisternas sida, valde Eugen en radikal politisk linje. Han blev övertygad demokrat och antinazist och deltog i opinionsmöten för judiska och politiska flyktingar. Och han ifrågasatte monarkin.
“Målarprinsen” Eugen står förresten staty framför Sundbyholms slott utanför Eskilstuna. Statyn står på ungefär samma plats där han stod och målade tavlan “Det gamla slottet” 1893.
PS. Bondkatt, eller blandraskatt, är benämningen på katter som saknar stamtavla. De kallas ibland också för huskatt.
eFOLKETS självutnämnda skvallerreporter
Rolf Waltersson