När fransk-tyska kriget bröt ut 1879, sände de franska arbetarna följande manifest till alla europeiska arbetare, även de tyska arbetarna.
Arbetare!
Ännu en gång hota äregiriga politiker freden under förevändning av den europeiska jämvikten och nationalläran. Franska, tyska, spanska arbetare, må våra röster förena oss i ett ogillande mot kriget.
Våra dagar kunna samhällena icke ha andra grundvalar än produktionen och dess rättvisa fördelning,
Arbetets delning som med varje dag gjort utbytet nödvändigare, har även gjort nationerna solidariska.
Kriget om övervälde eller för en dynasti kan i arbetarnas ögon endast vara en brottslig orimlighet.
Som svar på de krigiska acklamationerna från dem, som avbörda sig sina plågor med blod, ock som finna i allmänna olyckor en källa till ny spekulationer, protestera vi som vilja freden, arbetet, frihet.
Vi protestera: Mot människosläktets systematiska förstörande;
mot förslösandes av folkets pengar, som endast skola begagnas till att göra jorden och arbetet fruktbara;
Mot blodsutgjutelse för tillfredsställandet av egenkärlek, monarkiska ärelystnader, kvästa eller otillfredsställda,
Ja med all vår kraft protestera vi mot krigen, i egenskap av mänskor, medborgare och arbetare. Kriget är de vilda instinkternas och nationalhatets uppväckande.
Kriget, det är styrelsernas förvända medel till att kväva friheten,
Kriget är förintandet av den allmänna förmögenheten, frukten av vårt arbetet.
-Augusti Strindberg i tidskriften Tiden 25 augusti 1884