Förenklade antaganden om att kapitalismens förmåga att effektivisera kommer att stabilisera klimatet och lösa problemet med resursknapphet är nästan bokstavligen bankrutta.
För att möta tillväxtens dilemma har vi nu ett akut behov av en tydlig vision, av modigare beslutsfattande och mer robusta ansatser till strategi.
Startpunkten måste vara att frigöra oss från de krafter som håller oss kvar i en skadlig förnekelse. Här finns en sammansvärjning mellan natur och struktur. Vinstmotivet stimulerar ett ständigt sökande efter nyare, billigare och bättre produkter och tjänster. Vårt eget hänsynslösa sökande efter nymodighet och status stänger in oss i konsumismens järnbur.
Rikedomen som sådan har bedragit oss. Rikedomen föder – och är förvisso beroende av – kontinuerlig produktion och reproduktion av konsumentnyheter. Men hänsynslös modernitet stärker oron och försvagar vår förmåga att hävda långsiktiga samhälleliga mål. Därigenom undergräver den till sist vårt eget och omgivningens välbefinnande. Någonstans på vägen förlorar vi det gemensamma välstånd som vi sökte från början.
Inget av detta är oundvikligt. Vi kan inte ändra de ekologiska gränserna. Vi kan inte ändra människans natur. Men vi kan skapa och stöpa om samhället och vi gör det redan…
-Tim Jackson i boken Välfärd utan tillväxt, 2009