De planerade lagändringarna rörande uppsägningar av personliga skäl kommer att få långtgående konsekvenser. Men flera facktoppar och arbetsrättsexperter framställer förändringarna som marginella och i stort sett betydelselösa. Det tyder på en grundläggande brist på förståelse för hur arbetsgivare som vill bli av med “oönskade” anställda agerar…
Låt mig i så fall berätta lite om hur arbetsgivare går till väga när de vill bli av med en anställd på osakliga grunder. Jag har själv både varit utsatt för och som facklig försvarat andra som utsatts för dessa metoder…
Det första som görs är att försöka isolera personen från sina kollegor i den mån det går. Det kan spridas rykten om att denne smiter undan och inte gör sitt jobb. Eller att den som framför kritik överdriver, och skapar problem för sina kollegor. Den som inte varit i den här situationen kan nog inte förstå hur mycket en arbetsgivare kan vrida på allt en gör för att få det till att man betett sig illa.
Större arbetsgivare har folk som kan avsätta många arbetstimmar för att jobba på att framställa en anställd i dålig dager. Arbetstagaren har inga sådana resurser för att kontra krypskyttet mot honom eller henne… Att såväl facktoppar som Kommunals ordförande Tobias Baudin, IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Unionens och PTK:s förhandlingschef Martin Wästfelt, verkar helt omedvetna om det här är häpnadsväckande.
De nya reglerna om “sakliga skäl” öppnar helt nya möjligheter att på detta sätt trixa fram skäl för uppsägning mot en anställd som arbetsgivaren tycker är för kritisk, eller av andra anledningar vill bli av med. Dels genom de nya reglerna gällande “samarbetssvårigheter”, som jämfört med de nuvarande bestämmelserna ändrats grovt till arbetsgivarens fördel.
Dels därför att enskilda snedsteg med de nya reglerna kan utgöra skäl för uppsägning, även om man jobbat 20 år utan en anmärkning innan, och oavsett om det finns alla skäl att anta att det rör sig just om enstaka förseelser och inte ett fortgående beteende…
Redan i dag har man på väldigt många arbetsplatser stora svårigheter att rekrytera folk till fackliga förtroendeuppdrag. Redan i dag är det svårt att få anställda att våga framföra kritik eller backa upp dom som gör det. Hur mycket värre kommer inte dessa problem att bli när vi som vågar kritisera och ta fajten på våra arbetsplatser kommer att kunna sparkas på lösa grunder långt enklare än i dag?
—Ola Hakefelt, huvudskyddsombud, debattartikel i Arbetet.