Hösten närmar sig och med den en förhoppning om ett lugnare pandemiläge och därmed en möjlighet för sjukvårdspersonalen att ta sig an den vård som blivit uppskjuten på grund av covid-19… Tyvärr ter sig dessa förhoppningar som orealistiska på grund av nya besparingshot omfattande hundratals miljoner riktade mot akutsjukhus runt om i landet. I exempelvis Västra Götalandsregionen beräknas de stora sjukhusen gå med motsvarande 1 miljard kronor i underskott 2021… Mitt under pandemin har sjukhusen ålagts att ta fram åtgärdsplaner för budget i balans 2022.
Södersjukhuset i Stockholm ska enligt media spara närmare 80 miljoner kronor på personalkostnader till nästa år… Personalminskningarna gör att ytterligare vård- och intensivvårdsplatser riskerar att stängas och att patienterna inte får den vård de behöver. De redan knappa resurserna kommer inte att räcka till.
Flertalet av Sveriges akutsjukhus hade det kärvt redan långt före pandemin på grund av besparingsåtgärder. Det har lett till en allt större brist på sjukvårdspersonal och stängda vårdplatser…
Redan före covid-19 var patienterna med störst vårdbehov, såsom äldre, multisjuka och cancersjuka samt sjuka barn och gravida, några av de som drabbades hårdast av personalbristen. De undersköterskor, läkare, sjuksköterskor och paramedicinare som finns kvar kommer att behöva springa ännu fortare, vårda ännu fler patienter och ta ännu snabbare beslut. Belastningen ökar ytterligare för dem som är kvar och vårdkvaliteten och patientsäkerheten hotas. Svensk sjukvård riskerar att hamna i en ond cirkel som blir mycket svår att ta sig ur.
—Akil Awad och Tobias Alfvén, debattartikel i Göteborgs-Posten.