Vi befinner oss i en oviss storm. Stormen är viruset och det ovissa ligger inte bara i själva sjukdomsförloppet, hur många som kommer att drabbas och hur vi kan mildra smittspridningen. I stormens spår har redan flera tusen människor blivit varslade och de med otryggast anställningar har helt enkelt blivit av med inbokade arbetspass.
Vi vet inte hur många fler som kommer förlora sina jobb, hur deras liv och möjligheter att försörja sig kommer påverkas. Klart är att det i Sverige idag inte verkar särskilt svårt att sparka människor, om någon nu trodde det.
Trots detta pågår fortsatta förhandlingar om att göra djupgående förändringar i arbetsrätten och på så vis göra det ännu enklare och mer smärtfritt för arbetsköpare att avskeda. Vi frågar oss: hur kan dessa Las-förhandlingar tillåtas pågå mitt under en skenande kris? Samtidigt som det från alla möjliga håll strömmar in vackra ord om hur anställda inom exempelvis sjukvård, äldrevård och matbutiker utför ett “samhällsbärande” arbete så fortsätter attackerna mot våra rättigheter på arbetsmarknaden. För det är en marknad. Det säljs och det köps…
Stormen är sedan länge här och våra anställningsavtal viner i vinden; trygga anställningar och grundläggande förutsättningar för facklig organisering osäkras mitt under pågående pandemi med efterföljande ekonomiska svallvågor. Det blir allt tydligare att attackerna mot våra hårt förvärvade arbetsvillkor och rättigheter inte tar paus under krisen.
Vi vill uppmana dig som läser detta att inte låta varken krisens uppgivenhet eller rädsla begrava stridsyxan. Det är minst sagt cyniskt att fortsätta arbeta fram rättsligt försvagande förändringar på arbetsmarknaden mitt under en sällan skådad ekonomisk kris. Viruset hindrar oss från att samlas på gator och torg men Januaripartierna, LO eller näringslivet ska trots det inte för en sekund få tillfälle att tro att vi inte ser vad de försöker göra.
Prata med dina arbetskamrater, med din familj och dina vänner. Informera varandra, skriv till era fackförbund och protestera, dela ert motstånd på sociala medier. Gatorna må vara tysta men kampen tystnar aldrig.
—Framåt Kamrater, Socialistisk och feministisk organisation i Göteborg, debattartikel i arbetaren.