Känslor istället för fakta och en stark vilja att peka ut problemgrupper utan att fundera över hur det påverkar de som är ingår i dessa. Så har valrörelsen sett ut hittills…
Allvarligast är att ingen valrörelse tidigare har präglats av ett lika tydligt vi-och-dom tänkande, där vissa grupper återkommande pekas ut som problem. Det gäller inte minst utrikes födda, där partierna närmast tävlat om att komma med stigmatiserande utspel.
Dit hör Anders Ygemans (S) utspel om att sätta ett tak för hur många med “utomnordisk bakgrund” som ska få bo i utsatta områden och Magdalena Anderssons tal om “Somalitown”. Dit hör Liberalernas förslag om språktest för två-åringar – med hot om tvångsomhändertagande om föräldrar inte sätter barnen i förskola. Dit hör KD:s utspel om DNA-tester vid utlänningskontroller. Dit hör Moderaternas förslag att snabbtesta alla barn i “utsatta områden” för adhd. Och dit hör att invandrade och bidragstagare återkommande och av flera partier framställs som en belastning för Sverige. Längst går som alltid SD.
Vad inget av dessa partier tycks tänka på eller bry sig om är hur det upplevs av dem som blir utpekade som problem och belastning, som människor med utländsk bakgrund, barn med adhd och deras föräldrar, eller människor i behov av bidrag från det offentliga. En sak är dock säker: det stärker knappast förtroendet för svensk politik eller den sociala sammanhållningen…
På samma sätt hjälper det inte att sätta barn som i tvåårsåldern misslyckas på språktest i förskola om det inte finns kvalificerad personal som talar svenska och som kan hjälpa dem. Inte heller hjälper det personer med utländsk bakgrund i utsatta områden om man sätter ett tak om det inte finns en plan för var människor i stället ska bo och för hur bostadskarriärer ska underlättas. Och sist men inte minst: inte hjälper det människor i utsatta områden att ständigt pekas ut som ett problem enbart för att de har en utländsk bakgrund…
Inte minst i debatten kring våldsbrottsligheten ägnar sig flera partier åt att underblåsa rädsla i stället för att bygga på vad evidens visar.
Ingenting av detta bådar särskilt gott för framtiden och Sveriges förmåga att lösa de samhällsproblem som nästa regering och riksdag – oavsett valutgång – kommer att ställas inför.
—Jesper Strömbäck, krönika i Dagens Arena.