Valrörelsen är ett oförlåtligt svek mot våra barn

Partier har historiskt blivit framgångsrika när de hade en idé om hur våra liv kunde förändras…

Sverige 2022: Här handlar allt om att allt ska bevaras, vi ska köra lika mycket bil (eller mer), jobba lika länge (eller mer), flyga lika mycket (eller mer) vilken sak vi till vardags än håller på med ska det fortsätta (eller göras mer)…

Vi ska få rabatt på el, bensin, mat, lån så att vi kan fortsätta skuldsätta oss och ekosystemen…

Klimatet havererar, ekosystem kollapsar, barnen blir utbrända – det är läge för förändring. Valrörelsen är i full sving, men var är idéerna? Partierna tävlar om att gilla Hybrit, stålet med lägre utsläpp så vi kan gräva, spränga och tömma jordskorpan ännu mer, med gott samvete, under den felaktiga parollen att det skulle vara fossilfritt.

Alla partier gillar bilar, de mer bakåtsträvande subventionerar fossila bränslen, andra subventionerar biobränslen så att vi kan elda upp vår natur eller ibland överblivna slakterirester från köttkonsumtionen. De allra modernaste subventionerar elbilar, åt de som har råd…

Inte minst då skattesubventionerade datorhallar åt it-miljardärerna, batterifabriker, ståltillverkning, elektrobränslen, höghastighetståg, elbilar, ja det finns ingen hejd på allt vi kan göra med mer el!

Föga förvånande vill alla partier då också tävla med varandra i att bygga mer elproduktion. Vissa vill ha svindyra kärnkraftverk, andra vill ha vindkraft till havs, åter andra, på land. Några vill ha allt. Men alla vill ha mer! Samma är det med vägar, järnvägar, byggnader och städer, mer är mottot. Valet präglas av vilken teknik partierna vill ha, inte hur vi kan leva goda liv…

Var är idéerna om ett bättre liv, som samtidigt respekterar naturens gränser, där vi inte bara ställer om tekniken utan även våra liv? När slutade vi drömma om att livet kan bli bättre trots alla kriser?..

Ett självklart svar är kortare arbetstid. Det ger oss mer tid över för allt som gör oss lyckligare (utom pengar) och samtidigt är det ett effektivt sätt att minska utsläppen – de minskar i genomsnitt med 0,8 procent för varje 1 procent minskad arbetstid. Ska vi lösa problem på riktigt borde valrörelsen handla om hur vi ökar tilliten, samarbetskraften – inte bara konkurrenskraften.

Tillväxten har inte frikopplats från resursförbrukningen globalt på 50 år, så dagens finanssystem göder en social och ekologisk katastrof. Det finns bra och enkla förslag att ändra på detta men de har du inte hört en enda gång i valrörelsen.

Carl Schlyter, artikel i Flamman.