Välfärdspolitik skapas underifrån, inte i kongresshallar

Inför kongressen hade några undrat om valet av Magdalena Andersson skulle innebära att partiet gick till höger eller vänster. Den som lyssnade på hennes installationstal behövde inte fundera länge. Visst fanns där fraser om att vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden, minska samhällsklyftorna eller stärka löntagarnas rättigheter. Men de konkreta förslagen saknades och krav i den riktningen som fanns i en del motioner avslogs regelmässigt – arbetsskorna var ett av få undantag.

Desto mer konkret var Andersson när det gäller en tuffare integrations- och kriminalpolitik. Skärpt straff för 60 brott har redan införts, fick vi veta. Och 10?000 fler poliser är på gång. Och väl synkat presenterades Morgan Johanssons skandalösa förslag om rätt till avlyssning och husrannsakan även om misstanke om brott inte föreligger.

Konkreta var också de hårdare kraven på dem som står utanför arbetsmarknaden. För att få ekonomiskt understöd ska du “lära dig svenska och arbeta ett visst antal timmar i veckan… För så funkar det i Sverige. Här får alla vara med och bidra”, mässade Andersson.

Av ingen tillfällighet alls valde Andersson att bortse ifrån att uppskattningsvis en kvarts miljon av de som har försörjningsstöd (det vanligaste ekonomiska understödet) har svenska som modersmål (eller är “etniska svenskar” för att använda det uttryck det parti vars politik nu socialdemokraterna i ökad verkar inspireras av skulle använda). Ska de också gå på SFI-undervisning?

Visst försökte partivänstern utropa kongressen som “stor seger för reformismen” och högern kunde, med större fog, nöjt sluta upp bakom polisminister Dambergs beslutsamhet att övertrumfa de blåbruna i hårda tag…

Vad kommer till exempel att hända med beslutet om arbetsskor till vårdens kvinnor? Något? Partiledningens företrädare visade redan under kongressdebatten stor skepsis mot att försöka få en ändring till stånd i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Men det finns en annan väg. På några håll ha faktiskt Kommunals medlemmar lyckats driva igenom beslutet lokalt. Välfärdspolitik skapas underifrån, inte i kongresshallar.

Kjell Östberg, kommentar i Internationalen.