Krisen synliggör samhällets intressesfärer, och dess företrädare. Högern och näringslivet vill ha direktbidrag till företag – oavsett om de drabbats eller ej. Vänstersidan och facket vill ha ökat stöd till arbetstagare som riskerar förlora jobbet, eller redan blivit arbetslösa…
Arbetslösheten ligger nu på 8,1 procent. Sedan första mars har drygt 62 000 personer varslats om uppsägning. Utvecklingen planar ut något, men antalet som faktiskt sägs upp ökar.
Förra veckan skrev nästan 13 700 personer in sig på Arbetsförmedlingen. De som sägs upp är både timanställda, visstidsanställda – men även tillsvidareanställda som tidigare varslats…
Borgare kommer föreslå diverse avregleringar. Sänkta arbetsgivaravgifter. Uppluckringar av LAS. Sådant som de alltid föreslår, oavsett utfall…
Borgarna vill också att folk ska byta jobb, men det ska ske utan trygghet. De värnar främst den där glorifierade “flexibiliteten” – och exemplifierar den med pigga ungdomar som får en första rad på sitt CV. Och visst, de kanske får en låg lön, men vad gör det? Ett jobb är ju bättre än inget jobb, eller hur? Glöm inte att det var borgarna som införde lagen om allmän visstid. Att få ett fast jobb är idag en avlägsen dröm för många unga och utlandsfödda personer.
Genom den situation vi nu befinner oss i blir det ju ofattbart tydligt hur destruktivt den borgerliga älsklingen, “flexibiliteten” på arbetsmarknaden, påverkar människors vardag. De som inte har trygga anställningar står ofta utan skydd, och kastas snabbt ut med huvudet före. Glöm inte att det var borgarna som införde lagen om allmän visstid. Att få ett fast jobb är idag en avlägsen
Vi har en chans nu, att låta den här krisen bli startskottet för någonting nytt. Kasta ut de gamla trasorna och ta in det nya, trygga. Genom coronakrisen har dessutom tydliga samhällsintressen utkristalliserat sig. Det finns oumbärliga sektorer som saknar folk, när dessa system brister funkar ingenting.
Arbetsmarknadspolitiken behöver ett större fokus på detta. Välfärden skriker efter arbetskraft, och visst har vi råd att satsa. Låt ingen tuta i dig något annat.
—Sofie Eriksson, ledare Västerbottens Folkblad.