Vi lever i ett högteknologiskt samhälle där vår överlevnad är beroende av andras kunskap. Så länge samhällsstrukturerna upprätthålls och kunskapen är intakt hos åtminstone några individer, och förs vidare till kommande generationer, kan man hoppas vara trygg.
Men vad händer när det inte längre finns någon som besitter kunskapen och har kontroll över hur systemen fungerar? Till vad nytta är kunskap som går från dator till dator om ingen egentligen vet någonting?…
Receptet för tillbakagången är att låta djup och generell kunskap ersättas av trivialiteter. Man kan se detta som en del i en övergripande samhällsutveckling.
Mångas ideal är inte längre att vara den som har faktisk kunskap om hur någonting görs utan hellre vara den som talar om för andra vad de skall göra. Helst skall kedjan vara så lång som möjligt – ju fler led bort man befinner sig från att faktiskt göra något på riktigt desto mer upphöjd är positionen.
Men vad händer när det i änden på kedjan inte finns någon som kan utföra ordern? När det inte längre finns någon med förmåga att göra, skapa, konstruera eller upptäcka? När cirkeln sluts utan att någonting kommer ut?
Man kan se exempel på precis just en sådan utveckling inom undervisningen och forskningen på universiteten. Det spelar inte längre så stor roll om ingenjören förstår fysikens lagar med något större djup när hen ändå bara skall ratta en svart låda och lita till de siffror ett redan existerande program spottar ut.
Och målet för den talangfulle forskaren är att bli akademisk ledare och säga till andra, mindre talangfulla forskare, vad de skall göra. Kunskapen i sig ses inte längre som värdefull, betydelsen ligger i det triviala.
Det är just i detta den riktigt stora faran ligger. När vi förlitar oss på att det alltid finns någon annan som har det egentligen kunnandet, men inte försäkrar oss om att det faktiskt finns någon, blir inget väsentligt gjort.
När vi förlitar oss på att allt finns i böckerna eller går från dator till dator glöms kunskapen bort. Till slut är det ingen som egentligen vet någonting.
-Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, kulturartikel i Dagens Nyheter