Utslagningen i skolan, en dold klassindelning

Trots insatser visar statistik från Skolverkets hemsida att 15 procent av landets 15-16 åringar inte godkänns för gymnasieskolan. Ytterligare 10 procent blir underkända i minst ett ämne i årskurs nio. Det betyder att en fjärdedel av Sveriges ungdomar är underkända i något ämne i grundskolan.

Valmöjligheterna för elever som inte når upp till gymnasieskolans antagningskrav begränsas till att antingen hoppa av skolan eller gå på ett introduktionsprogram, vilket är ett förberedande program till de nationella programmen. Ett introduktionsprogram kan pågå mellan ett till fyra år, och ger ingen examen…

Men problemet gäller inte bara inom skolan. Idag krävs en gymnasieexamen för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Kravet gäller oavsett vilket arbete man söker. Det gäller även för de yrken som inte kräver någon särskild yrkesutbildning eller akademisk utbildning.

En gymnasieexamen krävs även av myndigheter; av Försäkringskassan för att få en högre aktivitetsersättning; av CSN i de nya reglerna om körkortslån. En gymnasieexamen är en förutsättning för att kunna delta i det svenska samhället. Att få tillgång till arbetsmarknaden och samhällets övriga erbjudanden, lika för alla enligt konventionerna om mänskliga rättigheter, omöjliggörs för många ungdomar genom skollagens krav.

Man kan vara en utmärkt dansare, skådespelare, florist, kock, konsthantverkare, konstnär, behandlingsassistent, terapeut, lärare i ämnet bild eller matros till sjöss utan att behöva uppnå de särkrav den nuvarande skollagen har ställt upp. Förr började många som lärlingar inom de yrken de var lämpade för. I dag utestängs de från alla möjligheter till yrkeskarriär. Endast arbetslöshet erbjuds.

Det största misslyckandet som det svenska skolsystemet resulterar i är att elever som har god förmåga att i vuxen ålder kunna arbeta och bli självförsörjande fråntas denna möjlighet för att de inte hade godkänt i svenska eller svenska som andra språk, engelska eller matematik när de var 15 – 16 år. Om samhället klassar ut ett stort antal människor varje år blir deras valmöjligheter begränsade, och samhällsklyftorna ökar.

En uppmaning till Sveriges politiker. Gör något åt den svenska skollagen. Ingen politiker står utan ansvar i denna fråga.

Sara Bundzik, debattartikel i Svenska Dagbladet.

You May Also Like