Att hålla uppe produktiviteten, det vill säga att göra saker snabbare och bättre, är viktigt för att öka vårt välstånd. I ett första 650-sidigt delbetänkande lämnade därför den statliga produktivitetskommissionen i måndags förslag på hur vi kan snabba på den svenska produktiviteten.
Och visst finns en rad intressanta förslag i rapporten. Till exempel att återinföra någon form av fastighetsskatt. Fastighetsskatt finns som en självklar post i stort sett i varje ekonomiskt utvecklat land – utom i Sverige där den avskaffades 2008 av den borgerliga Alliansen. Formulärets överkant Ange din e-postadress Formulärets nederkant.
Och någon ny fastighetsskatt lär det inte bli. Redan några minuter efter att den 650-sidiga rapporten hade lämnats till finansminister Elisabeth Svantesson i måndags meddelande hon nämligen att fastighetsbeskattningen inte ska ändras…
Förslag med en fördelningsprofil som gynnar högavlönade gillade hon mer. Till exempel det återuppväckta förslaget att införa marknadshyror i nyproduktion. Så efter finansminister Elisabeth Svantessons kommentarer kändes det som om kommissionens 650-sidorsrapport var meningslös.
De skulle räckt med en lista över fördelningsmässiga konsekvenser. Förslag som gynnar höginkomsttagare skulle få ett ja. Resten nej.
Rapporten huvudfokus är dock en mängd regelförenklingar. Sveriges övernitiska ambition att ständigt acceptera EU-regler kritiseras med rätta hårt av kommissionen…
Den största missen i produktivitetskommissionens rapport är dock att den inte med ett ord nämner makten på arbetsmarknaden. Rapporten påpekar visserligen att företag ökar sin produktivitet när de tvingas till effektiviseringar för att hänga kvar i konkurrensen, men bland faktorer som påverkar konkurrensen nämns endast faktorer som konkurrenslagstiftning, matchning på arbetsmarknaden, övergången till mer tjänstesamhälle och andra utmaningar. Inte maktförhållandet på arbetsmarknaden, trots att denna maktbalans har en avgörande betydelse.
Samhällen med starka fack driver nämligen upp ombildningstakten i ekonomin. Stärkta fack och mindre makt för arbetsgivaren i lönesättningen ökar därmed produktiviteten i ekonomin och vi får mer välstånd att förhandla om. Detta omvandlingstryck är finfin mylla för en ekonomi.
Men om löneandelen sänks, om facken blir svaga och inte kan hålla uppe lönerna, och arbetsgivarna i stället höjer sin vinstandel fungerar det i motsatt riktning. Arbetsgivarna kan då öka sina vinster utan att behöva öka produktiviteten det minsta – och Sverige går miste om välfärd.
Stärkta fack och mindre makt för arbetsgivaren i lönesättningen ökar alltså produktiviteten i ekonomin vilket gynnar hela det svenska samhället. Sambandet mellan hög produktivitet och starka fackförbund är mycket tydligt. Detta samband måste vi få läsa om i produktivitetskommissionens slutrapport. I annat fall har kommissionen missat sitt mål.
-Martin Klepke, ledare i Arbetet
Läs mer https://arbetet.se/2024/05/01/utan-starka-fack-rasar-produktivitet-och-valstand/