Ut och rör på er, svenska folk!

Folkhälsan i Sverige står inför stora utmaningar: Drygt halva Sveriges vuxna befolkning lever nu med övervikt eller fetma, åtminstone 40 procent av oss äter ohälsosamt och i snitt sitter vuxna stilla nio timmar om dagen.

I dagarna kom också alldeles färska data som visar att övervikt och fetma bland ungdomar i gymnasieåldern fortsätter öka. Denna utveckling är särskilt oroande.

Kopplingen mellan levnadsvanor och att drabbas av sjukdomar som fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa är tydlig. Det är därför mycket oroande att utvecklingen av folkhälsan går åt fel håll. Och då har vi ännu inte räknat in effekterna av covid-19.

Orsakerna till att folkhälsan försämrats över tid är många, men framför allt handlar det om att det blivit svårare för individen att göra hälsosamma val. Till exempel påverkar matutbudet och längre öppettider i butiker och serveringsställen hur vi äter och en förändrad arbetsmarknad gör att färre har fysiskt aktiva arbetsuppgifter och fler sitter stilla.

Lyckligtvis vet vi att det går att vända trenden. Sjukdomar som orsakar lidande och för tidig död går att undvika. 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke, samt tre av tio cancerfall kan förebyggas genom förändrade levnadsvanor som ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor.

För att förändringen ska kunna ske krävs att regeringen visar aktiv politisk vilja. Det viktigaste regeringen kan göra är att besluta om en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor…

Viktigt då som nu är att en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor bidrar till hälsosamma matvanor för hela befolkningen och ökar den fysiska aktiviteten i vardagen och minskar stillasittandet. Det är också viktigt att jämlikheten i hälsa ökar.

—54 personer som representerar lika många organisationer, bland undertecknarna finns före detta friidrottsstjärnan Carolina Klüft, på Aftonbladet Debatt.

Liknande artiklar