2017 antogs konventionen om kärnvapenförbud av 122 medlemsstater i FNs generalförsamling och som nu gäller som lag från den 22 januari 2021, då mer än 50 stater ratificerat den. Det innebär att kärnvapen nu är olagliga enligt internationell rätt för de stater som ratificerat konventionen.
Den 12 juli 2019 tvingades utrikesminister Margot Wallström konstatera att det i den svenska riksdagen då inte fanns stöd att ratificera konventionen. Ett skäl som anfördes var att en sådan skulle vara skadlig för våra samarbeten med USA, Nato och grannländer i Norden.
Detta bemöttes bland annat av fyra professorer i internationell fredsforskning. Vårt partnerskap med Nato är inte ett hinder för ratificering då både Österrike och Irland, som i likhet med Sverige har ett sådant partnerskap, gjort detta.
En ratificering skulle innebära att kärnvapen inte under några omständigheter tillåts inom svenskt territorium. Risken för vårt land att utsättas för ett anfall med kärnvapen skulle minska i stället för att öka, vilket är fallet när ett militärt angrepp med kärnvapen kan misstänkas utgå från vårt land.
Sverige är en mycket respekterad nation för sin långa tradition av arbete mot kärnvapen. Vi kan inspirera andra att följa efter och öka det moraliska trycket på kärnvapenstaterna.
En svensk ratificering förutsätter att en majoritet av riksdagens ledamöter lever upp till sitt ansvar för kommande generationers säkerhet genom att bidra till att minska hotet från kärnvapnen. Därför uppmanar vi riksdagens ledamöter att verka för att Sverige snarast ratificerar konventionen om ett förbud mot kärnvapen.
Därmed skulle Sveriges röst i opinionsbildningen mot kärnvapen bli tydligare och Sverige skulle återta rollen som stark pådrivare i arbetet mot kärnvapen. Det bidrar till en säkrare värld för alla.
—Birgitta Dahl, Lena Hjelm-Wallén och Ulf Bjereld, debattartikel i Göteborgs-Posten.