1985 toppade Sverige listan över länder med de mest jämlika inkomsterna. Sedan dess har de ekonomiska skillnaderna ökat. Idag är Sverige istället ett av de länder som har ökat sina inkomstskillnader allra mest. Den växande ojämlikheten splittrar vårt land, leder till social oro och ökad otrygghet.
Tydligast är inkomstutvecklingen hos den rikaste tio procenten av befolkningen. En avgörande faktor är att kapitalinkomsterna ökat mer än arbetsinkomsterna. Mycket tack vare den expansiva penningpolitiken som genom låga räntor bidragit till stigande priser och en betydande värdestegring på olika tillgångar. Det innebär att löntagarna generellt sett får allt mindre och kapitalägarna får allt större del av den ekonomiska tillväxten.
Trots en stark arbetsmarknad i flera avseenden har arbetslösheten, sedan krisen på 1990-talet, cementerats på en oacceptabelt hög nivå. En hög arbetslöshet ökar både sociala och ekonomiska klyftor och utgör en grogrund för sociala problem och miljöer där vilsna ungdomar lättare kan rekryteras till olika former av organiserad brottslighet.
För oss socialdemokrater har arbetet en helt central roll i ett jämlikt och jämställt samhälle. Ett arbete ger människor en egen försörjning men också makt och frihet över sitt eget liv. Att alla som kan arbeta också arbetar är en förutsättning för en generell välfärdspolitik och därmed ökad jämlikhet.
En utbyggd hållbar infrastruktur och satsningar på en fossilfri nyindustrialisering är nödvändiga i arbetet för att nå full sysselsättning och för omställningen till ett hållbart samhälle. Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Omställningen måste vara socialt hållbar, samhället ska gemensamt möta det stora hot som den globala uppvärmningen utgör.
—Emilia Bjuggren, Joakim Sandell och Andreas Sjöö, debattartikel i Dagens Arena.