Först krånglade Turkiet. Sedan Ungern. Maktdemonstrationer i båda fallen naturligtvis. För att imponera på hemmaopinionen, och för att få igenom köp av stridsflyg.
De två länderna visar vilken typ av kamrater vi nu får genom vårt Nato-medlemskap. Det här är länder vi förväntas dra ut i strid för att försvara, om de lyckas skapa konflikter som kräver Nato-understöd. Det är inte ett osannolikt scenario givet de konfliktorienterade ledare som styr dessa två länder…
Nu är både Turkiet och Ungern länder för vilka vi med brinnande engagemang ska skicka svenskar i döden för. Det är väl klart att det i grunden framstår som mycket olustigt.
Särskilt mycket mer tilltalande är heller inte tanken på att Donald Trump riskerar bli överbefälhavare i Natos största medlemsland. Trump har redan hotat med att lämna övriga medlemmar åt sitt öde om Putin skulle anfalla. Skulle det ske, och USA inte ta sitt ansvar, upphör Nato i praktiken att existera.
Trumps hot får snarast ses som ett sätt att driva på övriga Nato-nationer att faktiskt investera de 2 procent av BNP i sitt försvar som är rekommendationen…
Nu förväntas svenskar offra sina liv för att försvara Erdogan och Orbans intressen vid ett anfall mot Turkiet eller Ungern.
Genom Nato-medlemskapet förändras Sverige. Vi överger nu en linje som varit viktig för Sverige under mycket lång tid. Vi är inte längre alliansfria.
Som ett led i vårt Nato-medlemskap har vi också skrivit ett försvarsavtal med USA som bland annat innebär att det inte ens längre är självklart att kärnvapen inte kommer förvaras i Sverige. Vi ger USA rätt att placera ut försvarsmateriel och personal i Sverige.
Som avtalet är formulerat har USA enligt artikel 4, punkten 1 i avtalet bara skyldighet att informera Sverige om vad som kommer, och när det kommer. Sverige har framfört sina ståndpunkter rörande kärnvapen, men dessa finns inte inskrivna i avtalet. Vilket också betyder att det inte finns några hinder enligt avtalet för USA att förvara kärnvapen i Sverige…
Det är väl klart att utvecklingen i vårt närområde föranlett en rimlig omvärdering av ett svenskt Nato-medlemskap. Men samtidigt är det också orimligt att en så stor förändring av våra ställningstaganden som nation inte föregåtts av en större debatt.
Den politiska eliten har varit enig. De som kommer strida och dö under Nato-flagg är inte samma individer som de som tog beslutet om en medlemsansökan. Så fungerar världen. Och Sverige.
-Jenny Wennberg, ledare i Arbetarbladet
Läs mer https://www.arbetarbladet.se/2024-02-26/anledningen-att-hurra-over-ungerns-ja-ar-liten