Inte ens 25 procent av väljarna väljer S och det är således det sämsta resultatet för partiet sedan väljarbarometern började för 40 år sedan. Absolut ingen kan vara förvånad…
Socialdemokratin hade problem redan innan januariavtalet förstås. Som att man de senaste par mandatperioderna på riksnivå fokuserat så hårt på att vinna medelklassens väljare med helt bisarra analyser av vad man tror att dessa vill ha – och samtidigt kallt verkar ha räknat med att arbetarklassen skulle stanna kvar…
Det har handlat om att med milda protester släppa igenom skattesänkningar till dem som redan tjänar bäst – och vara för skraja för att ens diskutera hur de massiva inkomstskattesänkningar som allianspartierna genomdrev i regeringsställning innebär att jo visst får de som jobbar behålla hundratals miljarder kronor årligen i egna plånböcker för egen konsumtion – men att det är pengar som tidigare användes för att betala för välfärd.
Det är som om socialdemokratin på riksnivå inte tror på sin egen ideologi längre. Inte tror att det går att samla en större grupp väljare kring idén att betala för generell, generös och skattefinansierad välfärd som alla får en del av efter behov och betalar för efter förmåga…
Januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna har dessutom fått socialdemokraterna att med nära nog akrobatisk förmåga böja sig efter samarbetspartnernas vilja – så till den milda grad att man inte ens längre med någon kraft bemödar sig med att berätta att det är politik man själv inte tror på.
Det är allvar nu. Skarpt läge. Och hittills verkar sossarna i toppen alldeles för nöjda med det.
-Susanne Sjöstedt, ledare, Tidningen Ångermanland