När Centerpartiet ihop med Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet 2008 reformerade reglerna kring arbetskraftsinvandringen så sjösatte man ett av världens mest oreglerade – eller extrema, om man så vill – system.
Plötsligt skulle arbetsgivare fritt få bestämma över arbetskraftsmigrationen. Det blev i princip fritt fram att hämta hit arbetskraft med få regleringar och med mycket lite kontroll eller uppföljning från myndigheternas sida. Var man emot var man protektionist eller främlingsfientlig.
Sedan dess har varenda tidning, tv-kanal och radiostation kunnat berätta hur bärplockare, tillverkningsarbetare, anställda på restauranger och skogsarbetare lockats till Sverige med löften om arbete men sedan exploaterats. Vi har läst om slavlönerna, hört om boenden i misär, om skuldsättning och hur en marknad för människohandlare och arbetstillståndsförsäljare vuxit fram.
Utvärderingar har visat att de risiga villkoren för gästarbetare har spillt över och försämrat löneutvecklingen även för andra arbetare, något som LO varnade för skulle hända redan 2008.
Även företagen har drabbats av ekonomiska bakslag genom osund konkurrens från oseriösa företag som utnyttjat de nya lagarna för att avtals- och lönedumpa sönder marknader. Det där har i alla fall lett till att Moderaterna och Kristdemokraterna begravt sin klockarkärlek till systemet som det ser ut i dag.
Men Centerpartiet är lika joddlande glada som de var för 13 år sedan. De förmådde till och med Socialdemokraterna att skriva på januariavtalet och därmed svika sitt vallöfte från 2018 om att reglera arbetskraftsinvandringen.
—Daniel Swedin, ledare i Arbetet.