Rutbidraget tar från de många och ger till de få!

Den statliga subventionen av städtjänster i hemmet infördes av Reinfeldtregeringen den 1 juli 2007 och det var ett inslag i ett stort batteri av åtgärder som gynnade välbeställda. Rutbidraget är nämligen ett mycket effektivt sätt att gynna höginkomsttagare på bekostnad av låginkomsttagare. Åren 2006 till 2010 går i själva verket den största politiska offensiv för ökad ojämlikhet av stapeln som vi sett i detta land i modern tid.

Det var då förmögenhetsskatten försvann, socialförsäkringen stramades åt på de sjukas bekostnad, a-kassan försämrades, skatterna sänktes med enorma belopp och en rad utförsäljningar och privatiseringar genomfördes. Att det samtidigt var den period då högerpopulismen började växa är knappast någon slump: Svaret på en ny social otrygghet blev missnöje. Detta var den nyliberala eran i svensk politik par excellence. Och nästan allt som genomfördes bidrog till att gynna de översta skikten i samhället.

Just rutavdraget är på sätt och vis det mest symboliska i detta fördelningspolitiska haveri… “Mer än hälften av avdragsbeloppet går till femtedelen med högst inkomster.” Det konstaterar Riksrevisionen om ruttjänsterna i en rapport som i vintras detonerade i offentligheten.

Och nu är det alltså, enligt ett förslag från regeringen i enlighet med Januariavtalet, meningen att Rutbidraget ska göras än mer generöst… Taket för rutavdraget höjs från 50 000 kronor till 75 000. Och: det är till råga på allt en socialdemokratisk regering som kommer att föreslå det. Socialdemokratin bedriver därmed i denna fråga omvänd fördelningspolitik: från de många till de få går pengarna.

Nej, ut med rut! Det borde vara en självklarhet. Det Sverige behöver är fungerande äldreomsorg, sjukvård, fritis, förskola och så vidare och det är dit skattepengarna bör gå och det är där en massa människor skulle behöva anställas.

Göran Greider, ledare i Dalademokraten.

You May Also Like