Risk för brist när allt färre väljer vård- och omsorgsprogrammet

Förra året var det endast en elev i årskurs nio i Sölvesborg som sökte till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram vid Furulundsskolan. I år var de tre.

Det räcker inte för att utbildningen ska kunna starta i höst och därför kommer linjen att läggas på is. Igen. Nu är det sju år sedan som programmet fylldes med elever senast.

Men så här har det inte alltid sett ut. För trettio år sedan var det populärt, då var det närmare tjugotusen elever i landet som sökte till vård- och omsorgsprogrammet. Förra året var det färre än tretusen. Undersköterska är ändå landets största yrkesgrupp och behovet av personal inom vård och omsorg är stort.

Det kommer att saknas flera tusen anställda inom vårdsektorn om några år när många går i pension. Tyvärr är detta inget attraktivt jobb som hamnar på topplistan när unga får välja arbetsgivare.

Som undersköterska får man räkna med tunga lyft och obekväma arbetstider som innebär att jobba kvällar, nätter och under helger. Många av tjänsterna är bara deltidsjobb eller timanställning.

Idag finns det 250 000 undersköterskor i landet och de flesta som gör jobbet är kvinnor. Lönen för en heltidstjänst i vården kan innebära någon tusenlapp mindre i månaden jämfört med vad en industriarbetare tjänar. Och utsikterna att kunna göra karriär är inte så stora.

Kan möjligheten att få en skyddad yrkestitel göra jobbet populärare? Ja, kanske. Riksdagen har beslutat att från den första juli i år kan den som är behörig få den skyddade yrkestiteln undersköterska inom vård och omsorg.

Man skickar in sina papper för att ansöka om yrkesbeviset till Socialstyrelsen. Men det kan ta tid. Hittills har det kommit in 42 556 ansökningar och det har bara fattats 6 877 beslut.

Men varför går det inte att få kalla sig legitimerad undersköterska likt sjuksköterskor och läkare? Förklaringen är att legitimationsyrken kräver både kompetens och lämplighet och att de inte kan ersättas av vem som helst.

Jag frågade undersköterskorna Karin och Åsa på vårdcentralen jag besökte, men de var inte ett dugg intresserade av en skyddad titel. De tänkte jobba kvar där de var och bar sina titlar på namnskyltarna på sina vita rockar. De ville absolut inte betala 320 kronor som regeringen beslutat att det ska kosta att ansöka.

Christina Mångård: Ledarkrönika i Sydöstran.