Friskolornas riksförbund får en ny ordförande, den före detta utbildningsministern Lars Leijonborg (L) ställer inte upp till nyval. Ny ordförande blir Sofia Larsen.
I tisdags kväll twittrade jag: “Att Sofia Larsen (C), ordförande i riksdagens utbildningsutskott 2006-2010, blir ny ordförande i Friskolornas riksförbund känns precis lagom korrupt”. Det väckte snabbt starka reaktioner från Centerpartiet, DN:s ledarsida, moderata politiker på alla nivåer och företrädare för Almega och Företagarna. Reaktionerna är intressanta, då de säger mycket om hur högerpartierna växt ihop med kapitalintresset i välfärden.
Vad menar jag då med att det känns precis lagom korrupt? Jag menar inte fotbolls VM i Qatar-korrupt. Utan en mer lagom svensk korruption. Det vill säga att hoppa mellan politiska maktpositioner och kapitalintressen vars vinster helt avgörs av beslut om fattas på dessa maktpositioner-korrupt.
Ungefär som när Region Stockholms högsta sjukvårdspolitiker Filippa Reinfeldt (M) och Sveriges högsta sjukvårdspolitiker Göran Hägglund (KD) efter valet 2014 blev lobbyister för Wallenbergs vårdkoncern Aleris. En koncern som är helt beroende av beslut som Region Stockholm samt riksdagen fattar.
I Sverige har vi ju, som bekant, ingen korruption. Det är ju något som finns i andra länder, långt bort. Därför hade vi fram tills nyligen inte ha några regler på regeringsnivå för svängdörrar mellan politik och näringslivet och därför finns det fortfarande ingen sådan lagstiftning på kommun och regionnivå.
Och självklart finns det exempel även på vänsterkanten. Kjell Olof Feldt (S), Thomas Bodström (S), Mikaela Waltersson (MP) med fler har gått från politiker på hög nivå till företrädare för vinstdrivande friskolor. Det har skrivits massor om det på denna ledarsida. Det gör dock inte problemet mindre, tvärtom är det en fråga som ytterst handlar om vår demokrati.
Hur kommer det sig att den folkliga opinionen mot vinster i välfärden aldrig återspeglas i de beslut som riksdagen fattar? Det blir omöjligt att förstå utan de täta banden mellan högerpartierna och kapitalintressena i välfärden. Hur ska man annars förstå att SD gick från att ge vallöften om att stoppa vinster i välfärden – till att bli skolkapitalets vakthund?
—Jonas Bergström, ledare i Västerbottens Folkblad.