Att försvaret blev mindre efter Sovjets kollaps är i sig inte konstigt. Säkerhetsanalysen visade att Sveriges potentiella fiende inte längre utgjorde ett hot. Men i stället för att fokusera på ett billigt och generellt försvar inriktat på kostnadseffektiva och avskräckande resurser såsom luft- och pansarvärnsrobotar i hemvärn och infanteriregementen så gjorde vi precis som de övriga Nato-länderna. Vi ställde om för att kunna ägna oss åt samma krigföring som USA.
I stället för att stärka vår förmåga att hantera ett konventionellt krig så utvecklade vi mobila, lätt bepansrade, kvasi-polisiära enheter. Det är därför ingen slump att vi har genomfört flera dyra, långvariga och svårförsvarliga insatser i irreguljära konflikter. Flera länder som närmat sig Nato har gjort samma misstag…
Under alla dessa år har högern kommit undan med att diskutera försvarsfrågan särskilt från privatiseringarnas och nedmonteringarnas totala haveri. Trots att frågorna är tätt sammanlänkade. Med vår nuvarande sjukvård och transportinfrastruktur kan Sverige inte hålla ut en längre tid vid ett krigsutbrott. Det är den civila sjukvården, genom civilförsvaret, som ska hantera sårade civilister och militärer. En vanlig helg i Stockholm går Karolinska upp i stabsläge.
Vår järnväg hanterar inte ens vår civila trafik men i stället för att åtgärda detta så säljs vital infrastruktur till främmande makt. Inga nya skyddsrum har byggts sedan 2002. Över huvud taget står samhällelig motståndskraft lågt i kurs, vare sig hotet är krig eller klimatförändringar. Men tyvärr har vänstersidan framfört yrvakna argument emot Nato. Till exempel genom att nästan uteslutande fokusera på alliansens historia och medlemsstaternas bristande demokrati, i stället för att tydliggöra kopplingen mellan välfärd och motståndskraft i kris, samt vilka långsiktiga effekter en anslutning till Nato kommer att ha på försvarets inriktning…
Vi står nu inför en situation där vi knyter vårt försvar till USA:s välvilja. Det är det enda landet i Nato som på allvar skulle kunna bistå oss med vår största brist: soldater. De övriga europeiska länderna skulle själva dras in i kriget och sakna möjlighet att undsätta oss. Detta sker samtidigt som USA under snart 30 år önskat vända sig bort från Europa för att i stället fokusera på det hot man uppfattar att Kina utgör.
Nato är alltså inte endast en moralisk fråga, utan riskerar också att rent praktiskt förhindra oss från att stärka vårt försvar.
—Martin Hansson och Myran Andersson, kommentar i Flamman.