Den brittiska regeringens beslut att utlämna Julian Assange till USA kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för Assange personligen utan även för pressfriheten, journalistiken och det fria ordet. Det är ingen tillfällighet att organisationer som arbetar för mänskliga fri- och rättigheter i olika delar av världen protesterar mot utlämningen…
USA:s försök att få honom utlämnad inleddes 2010 när Wikileaks, som Assange grundade 2006, fick tusentals hemliga dokument från Chelsea Manning, som då arbetade som informationsanalytiker för den amerikanska militären. I ett historiskt samarbete publicerades materialet i NY Times, Guardian, Der Spiegel och Le Monde. Informationen kastade nytt ljus på USA:s krig i Irak och Afghanistan samt det övergripande “kriget mot terrorismen”, och flera övergrepp avslöjades. Tack vare publiceringarna blev världen mer upplyst och bättre informerad om förhållanden alla länge undrat över. Men USA beslutade ändå att väcka åtal mot Julian Assange för spioneri.
Vi är medvetna om att det finns en ständig konflikt mellan en stats intresse att hemlighålla viss information och allmänhetens rätt att få veta. Men när det handlar om övertygande bevis för brott mot mänskliga rättigheter, krigsövergrepp eller korruption måste rätten att publicera alltid försvaras. Avslöjandena 2010 är ett sådant fall. Assange ska inte åtalas. Han ska friges.
Amnesty International och andra har uppmärksammat att Assange av amerikanska myndigheter sannolikt kommer att spärras in under omänskliga, kanske till och med tortyrliknande, förhållanden. Han riskerar att sitta fängslad för resten av sitt liv. Och kan han över huvud taget få en rättvis rättegång när representanter för den amerikanska statsapparaten redan pekat ut honom?
En utlämning, och fällande dom, innebär att mer eller mindre hemliga dokument från den amerikanska staten på ett helt nytt sätt blir farliga att hantera och publicera för visselblåsare, journalister och nyhetsorganisationer utanför USA. Det påverkar nyhetsarbetet över hela världen. Utlämningen kan inte betraktas som enbart en brittisk fråga. Och rättegången inte som en inre amerikansk angelägenhet.
Vi vänder oss naturligtvis mot beslutet att utlämna Julian Assange till USA. Men vi förutsätter också att den svenska regeringen och EU framför formella protester. Det finns fortfarande en liten chans att ett överklagande av regeringsbeslutet kan lyckas. Men då krävs ett internationellt engagemang.
— Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN, Erik Halkjaer, ordförande Reportrar utan gränser, Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, Grethe Rottböll, ordförande Sveriges författarförbund samt Robert Aschberg, ordförande Publicistklubben, kulturartikel i Dagens Nyheter.