När Margot Wallströms bröt mot folkrätten

En vecka efter att USA erkänt den icke folkvalde Juan Guaidó som president i Venezuela, följde (dåvarande utrikesminister Margot) Wallström efter. I ett uttalande förklarade hon att Sverige också betraktade Guaidó som “interims-president” och i en senare intervju med SVT sa hon att Sverige “stödjer och behandlar Juan Guaidó som legitim representant för det venezolanska folket”.

Interimspresident är en titel som över huvud taget inte finns i den venezolanska författningen. Och någon folklig ledare är inte Guaidó, som aldrig ens ställt upp i ett presidentval. Han fick inte ens hundratusen röster i lokalvalen i landets näst minsta delstat, och var okänd av majoriteten av folket till dess att han beslöt utropa sig till president, efter att ha fått ett telefonsamtal från Mike Pence.

Han är helt och hållet en nordamerikansk marionett: handplockad och tränad av USAID i att skapa minutiöst koordinerade studentprotester som sedan ska utlösa kravaller för att provocera fram en reaktion från militären. Reaktionen ska sedan utgöra grunden för en invasion.

Att Sverige på det här sättet går in och beslutar vem som ska vara president i andra länder är anmärkningsvärt. Det är ett solklart brott mot FN-stadgan, enligt vilken det är varje lands eget folk som ska välja sin ledare. Det är också en radikal kursändring i svensk utrikespolitik…

Wallströms hållning har varit att inte erkänna Maduro som en legitim president, och att inte betrakta det senaste presidentvalet som legitimt, samtidigt som hon betraktar det val till nationalförsamlingen som ledde till att Guaidó utsågs till talman, som legitimt. Frågan är ju då: Fungerar Venezuelas valsystem eller inte? Det går ju inte bara att hävda att det fungerar när högern vinner, vilket tycks vara Wallströms linje…

När tog sig Sverige rätten att bestämma vem som ska vara president i andra länder? Vad hände med folkrätten? När tog sig Sverige rätten att förneka människor i andra länder mediciner för att deras regering inte faller USA i smaken? Och hur har detta gått så obemärkt förbi att inte en enda kommentar i ett enda eftermäle nämner det? Vad är det med Sverige egentligen?

-Kajsa Ekis Ekman, debattartikel i Aftonbladet Kultur