Vänstern lockade varken arbetare eller klimatmedvetna unga i EU-valet. Att förstå varför är avgörande för oss som vill se en rättvis klimatomställning…
Inga bortförklaringar kan skyla över att valet var en katastrof både för de rödgröna i stort och för Vänsterpartiet i synnerhet. Att V står och stampar på drygt 6 procent trots Feministiskt initiativs kollaps och Miljöpartiets tillbakagång är faktiskt anmärkningsvärt. Särskilt sorgligt är det låga stödet bland de yngsta väljarna. Bara 4 procent i åldern 18 till 21 röstade på V enligt SVT:s vallokalsundersökning. I EU-valet 2009 när Vänsterpartiet totalt sett var mindre än idag låg det på 7 procent.
Att partiet som profilerat sig som det bästa klimatpartiet och det enda som garanterar en socialt rättvis klimatomställning inte alls tycks kapitalisera på den våg av klimatmedvetenhet, skolstrejker och protester som svept över Sverige och Europa sedan förra sommaren ger skäl till eftertanke…
Att de rika ska betala mer lindrar i sig inte oron bland låginkomsttagare på glesbygden som oroar sig för höjda bensinpriser. I värsta fall lyckas vänstern alltså stöta bort både klimataktivisterna och arbetarklassen, snarare än att ena båda i kampen för klimaträttvisa.
Samtidigt finns det inget som säger att det måste förbli så. Inga väljare är förlorade för alltid, och särskilt inte förstagångsväljare. Än finns tid att lära och putsa på strategier och budskap. De politiska förslagen finns ju i mångt och mycket där, till exempel i Vänsterpartiets nya program för Klimaträttvisa som innehåller såväl satsningar på glesbygden och ökat statligt ansvar för samhällsservice i ekonomiskt svaga kommuner som ett ”massivt grönt investeringsprogram” för ett fossilfritt Europa…
– Per Björklund, ledare i Flamman