En ny rapport sammanställer kunskap om Sveriges bostadsbyggande, bostadsbrist och bostadsdrömmar. Många verkar vilja bo glesare, och personer på landsbygden är nöjdare med sitt boende. Men nästan 85 procent av all nybyggnation sker i städer.
Den viktigaste faktorn för att de små orterna och glesa delarna av landet ska kunna leva och utvecklas handlar om människor. Var vi bor och verkar. Ändå är det knappt någon som verkligen vill ändra på utvecklingen.
Den kapitalistiska marknadsekonomin äter sig in på allt fler områden av våra liv. När Apoteket inte längre var statligt, syntes det genom fler medicin/hudvårdsbutiker på ställen som Södermalm, och färre där folk är sjukare och äldre. När vården privatiseras ploppar det upp små vårdcentraler eller läkarmottagningar där folk är friska. Och den breda primärvården nära de med stora behov får allt tuffare att klara helhetsuppdraget…
Varför har ingen politiska mål om att färre ska bo i de största städerna?
Intresseorganisationen Hela Sverige Ska Leva har presenterat en rapport som beskriver bostadssituationen i landet. Det handlar om byggandet och lånandet, drömmarna och bristerna. Storstadsbor vill ha färre grannar, medan många på landsbygden vill ha fler…
75 procent av de statliga investeringsstöden för hyresrätter går till storstäderna, 25 procent till övriga landet. Enligt SKR skulle storstädernas bostadsbyggande skett även utan detta stöd, medan landsbygdskommuner uppger att stödet lett till ökat byggande. När fastighetsskatten avskaffades till förmån för fastighetsavgift blev landsbygdsbor förlorare, och rika stadsbor vinnare.
Om man på allvar menar att hela Sverige ska överleva och kanske någon dag leva gott – då måste man erkänna att hur människor bosätter sig är en viktig faktor. Men också att den politik som förs missgynnar små och glesa platser.
—Sofie Eriksson, ledare i Folkbladet.