Lärlingsprogrammen – friskolornas nya guldkalv

Koncernskolorna har hittat en guldkalv: lärlingsprogrammen. Tanken att minst hälften av utbildningstiden ska ske utanför skolan, utan lärare, är minst sagt naiv. Men för de skolor som har det som affärsidé är det en god affär. Lokalerna, lärarna och utbildningsmaterialet går det att spara in ganska så rejält på när utbildningen inte sker i skolan. Och även de företag som tar emot praktikanter från lärlingsprogrammen kan göra sig en hacka, om de är lite finurliga.

Håkan Johansson var el-lärare på Yrkesgymnasiet i Norrköping. Han berättar hur sju av hans då 17 el-elever fick sin praktik på en – byggstädfirma. För byggstädfirman måste det ha varit jackpot. Inte bara fick företaget gratis arbetskraft, utan dessutom fick firman ersättning för varje elev de tog emot på det arbetsplatsförlagda lärandet, APL.

Den arbetsgivare som tar emot en praktikant på APL kan nämligen få upp till 16 250 kronor per elev och termin. Så för byggstädfirman bör det ha rört sig om drygt 100 000 kronor OCH gratis arbetskraft. Det måste ha känts som en rejäl jackpot.

“Follow the money”, säger el-lärare Håkan Johansson. Och det kan vara läge att göra. Yrkesgymnasiet ingår i koncernen Thorengruppen AB, en av Sveriges största friskolekoncerner. Senaste verksamhetsåret hade koncernen en omsättning på 1,5 miljarder kronor och ett rörelseresultat på drygt 124 miljoner kronor. Klirr i kassan alltså.

Så det är lätt att tro att det bara finns vinnare här. Skolorna som erhåller skolpeng men inte behöver slösa bort så mycket på eleverna på lärlingsprogrammen, företagen som tar emot eleverna och får en slant för besväret. Men. Det finns också förlorare. Eleverna.

I fallet med el-eleverna på Yrkesgymnasiet i Norrköping som gjorde sin APL på byggstädfirman kommer de att få svårt att uppnå de krav som el-arbetsgivarna ställer för en anställning – om de inte får praktik på för yrket mer relevanta arbetsplatser.

Utbildning är inte som vilken vara som helst. Eleverna som går på el-programmen spenderar tre (ibland fler) år av sina liv på sin utbildning. Det är år som inte kommer tillbaka. Att inte säkerställa att den utbildning de får under dessa år är kvalitativ är slöseri med människoliv. En annan förlorare är samhället, vi tillsammans.

Anna Norling krönika i Elektrikern.