Konsumera mindre – må bättre!

Frågan måste också ställas om vad ett växande välstånd ska användas till. Trots att den är svår. Mer privat konsumtion eller bättre gemensam välfärd? Stärkt köpkraft eller ökad fritid? Annars är våra möjligheter att politiskt påverka utsläpp som sker utomlands som ett resultat av svensk konsumtion högst begränsade.

Frågan är svår eftersom välståndet är så ojämlikt fördelat. Vissa lever i överflöd och konsumerar alldeles uppenbarligen mer än de behöver. Andra tvingas avstå från inköp alla skulle betrakta som legitima. Än svårare blir det av att vi aldrig kommer kunna enas om vad som är en lagom nivå av konsumtion, vad som är behov och vad som är onödig lyx.

Men i en ny studie på unga vuxna ökade välmåendet och minskade den psykiska ohälsan hos dem som av miljöskäl valde att konsumera mindre. De som däremot valde att handla mer miljövänliga produkter blev inte lyckligare.

I Kommunal – ett fackförbund vars medlemmar inte är kända för sina höga löner – har andelen medlemmar som är villiga att avstå kommande löneökningar för en arbetstidsförkortning ökat från 21 procent år 2005 till 39 procent 2018.

Och Handels visade nyligen att en timmes ökad arbetstid för en deltidsanställd i butik – inte heller de är på något sätt högavlönade – ger mer pengar än den årliga löneökningen för en heltidsanställd. En arbetsvecka på 35 timmar skulle för många innebära en ökning av både arbetstiden och inkomsten.

—David Eklind Klo, ledare i Dagens Arena.

You May Also Like