I den dagliga och livliga debatt som äger rum kring det eskalerande grova våld som följer av pågående gängkonflikter i Sverige är det förvånansvärt tyst kring en sak. Det talas mycket lite om den konsumtionskultur som präglar hur vi tänker och agerar i dagens samhälle, så även för de gängkriminella.
Det har visserligen länge diskuterats om polisen ska få beslagta kontanter och lyxprylar från kriminella men diskussionen stannar vid att prioritera att återta kriminellas brottsvinster, inte varför det är status att hänge sig åt det som kan betecknas som lyxkonsumtion, eller konsumtion överlag.
Utifrån vårt perspektiv som konsumtionskulturforskare är det ett väldigt tydligt exempel på hur individuella beteenden formas av en kollektiv grundlogik vars kulturella spelregler vare sig granskas eller ifrågasätts.
En historia som figurerat i media rör en 15-årig pojke som efter ett beställningsmord fick 100 000 på fickan och som sedan begav sig till varuhuset NK i Stockholm för att köpa en Gucci-keps och andra lyxvaror. Historier som denna är ett tillfälle att vända spegeln mot oss själva och fundera på vilken roll konsumtion och materialism har i samhället i stort…
Trots lågkonjunktur så har det rapporterats om försäljningsrekord hos lyxvarumärken i Stockholm. Statusobjekt har samma lockelse för människor oavsett hur de anskaffat sig ekonomiska medel att betala med…
Senaste rapporten om generation Z från Ungdomsbarometern pekar mot en trend som vi själva sett i vår forskning, nämligen att materialism och pengar är bland det viktigaste för unga i dag.
Det är inte bara unga i riskzoner som indoktrineras av budskapet att framgång är likställt med vad du konsumerar – det inbegriper en majoritet av dagens unga vilket reflekteras i drömmar om snabba cash och hyperkonsumtion.
Att vi snarare har en generation Bianca, där drömmen om att bli influerare för att snabbt skapa en ekonomi som möjliggör statuskonsumtion, än en generation Greta, som vurmar för en minimalistisk livsstil, är den verklighet vår konsumtionskultur resulterat i…
Konsumtion är så enormt viktig i vårt samhälle och för vilka vi är så även om både konsumenter och politiker vet att mycket av konsumtionens effekter är dåliga är det ingen som gör något åt det.
Många unga i förorten, som saknar såväl tro på framtiden som reella möjligheter att få ett bra liv, kan ställas inför valet mellan en tillvaro utan några materiella förutsättningar alls och en tillvaro med snabba cash, status i gänget och på klubbarna.
—Emma Lindblad och Katarina Graffman, debattartikel i Göteborgs-Posten.