Ingenting sipprar ner från de rika

Enligt en seglivad myt bör samhället låta företagsägare och högavlönade obehindrat öka sina inkomster…

Teorin bakom detta säger att om skatten sänks – eller helst tas bort helt – för de rika sipprar rikedomen så småningom ned till de fattiga, och då löser vi alla problem.

Även den mest hängivna förespråkaren av denna teori anser visserligen att det på kort sikt blir problem med att få in skattepengar till den välfärd ett land vill ha, men det är ett övergående problem. På sikt, när nedsippringen av rikedom spridit sig, hamnar vi alla på en högre nivå än tidigare.

Den här “trickle down”-teorin, att rikedom och välfärd sipprar ned genom samhällets alla lager, upplever med jämna mellanrum en renässans hos högerekonomer och borgerliga politiker. Nu senast när Liberalerna i januariavtalet fick igenom att ta bort värnskatten för de allra rikaste.

Nyligen presenterade dock två forskare vid London School of Economics en gedigen genomgång av nedsippringsteorin. Genom att sammanställa 50 års data från 18 EU-länder har de kartlagt hur skattesänkningar inverkar på inkomstspridning, ekonomisk tillväxt och arbetslöshet. Alltså just det som enligt nedsippringsförespråkarna skulle förbättras om bara skatterna sänks.

Forskarnas slutsats är dock att skattesänkningarna endast lett till kraftigt ökade inkomstskillnader, där främst den rikaste procenten drar ifrån. Inga positiva effekter alls syns på ekonomisk tillväxt och arbetslöshet…

Men hur kan vi då nå en bättre fördelning? Fackföreningarnas grundläggande linje är att gå samman och kollektivt kräva rimlig lön för utfört arbete. Även denna teori har nyligen studerats, av den amerikanska ekonomiska tankesmedjan Economic Policy Institute…

Under perioder när den fackliga aktiviteten har varit låg har inkomstskillnaderna ökat. Under perioder när facken har blivit starkare har inkomstskillnaderna minskat…

Det som skapar ökade inkomster för världens arbetare är istället att kräva rättvisa inkomster genom att gå samman i fackliga organisationer.

Vi har här ett tydligt bevis för vikten av att skapa och behålla starka fack. Det är också en talande illustration över varför vi under de senaste hundra åren har mött en aldrig sinande ström av antifacklig propaganda från högerpolitiker och arbetsgivarorganisationer.

Martin Klepke, ledare i Arbetet.