Vad ska vi göras för att undvika en klimatkatastrof bortom mänsklig kontroll? Det ärt vår ödesfråga. Den frågan ställs av människor och makthavare från hela det politiska spektrumet över hela världen. Men tänk om frågan är felformulerad. Tänk om frågan istället bör lyda: Vad ska vi sluta göra, för att undvika en klimatkatastrof?
I år 2020 måste utsläppskurvan ha vänt brant neråt, om vi fortfarande ska ha en liten chans att nå de mål, som världens ledare kommit överens om. Och då räcker det självklart inte med en slumpmässig tillfällig minskning av utsläppen, där syftet har varit att stoppa en pandemi.
En vanlig missuppfattning av klimatkrisen är att folk tror att våra utsläpp av växthusgaser måste minska. Men faktum är att om vi ska uppnå Parisavtalet så räcker det inte att de minskar. De måste då helt upphöra inom ett par decennier, för att sedan övergå till minusutsläpp. Det finns generellt tre sätt att minska våra utsläpp. Förutom det mest uppenbara; att ersätta nuvarande fossil energi med förnybara energi som vind och sol:
Nummer ett är tekniska lösningar, det vill säga “carbon capture and storage” – teknik, där man fångar upp och förvarar koldioxiden vid utsläppskällan eller direkt från luften. Problemet är att den här teknikerna inom en överskådlig framtid inte kommer att finnas i närheten av en skala som ens skulle vara mätbar. Dagens maskiner är fortfarande prototyper. Tro mig! Jag har själv besökt två av de ledande anläggningarna i världen.
Det andra alternativet är att man använder naturens egen förmåga att kunna absorbera och förvara koldioxid, vilket ofta idag förväxlas med att enbart plantera nya träd. Trots att det mest effektiva är att låta skogen och naturen vara från början. En skogsyta lika stor som en fotbollsplan avverkas varje sekund enligt Global Forest Watch; varje sekund, dygnet runt, året runt. Ingen trädplantering i världen kan kompensera för det.
Och om vi nu som ett mirakel skulle lägga ner all skogsindustri och plantera träd på varenda tillgänglig yta, så skulle det bara kompensera för några år i nuvarande utsläppstakt.
Nummer tre är den metod är den metod som finns tillgänglig i tillräckligt stor skala redan i dag. Det är helt att enkelt sluta göra vissa saker. Men det ärt också det alternativ som folk verkar se som det mest orealistiska. Tanken på att vi befinner oss i en kris, som vi inte kan bygga, köpa eller investera oss ur verkar skapa någon slags kollektiv kortslutning.
—Greta Thunberg, sommarprat i Sveriges Radio.