Grön teknik kan inte rädda vår livsstil

Vår sårbarhet är en självklar aspekt av globaliseringen. Marknadens aktörer söker sig obönhörligen till de billigaste råvarorna – vilket i regel innebär de som utvunnits med den mest lågavlönade arbetskraften och med lägst hänsyn tagen till miljön…

Vår moderna världsbild ser ut att rämna. Samtidigt som teknikoptimisterna tänker sig att vi alla ska gå över till elbilar fick vi höra att vi i vinter kanske inte kommer att ha tillräckligt med el för att värma våra hem.

Och samtidigt som det sägs att vi är på väg att överge fossil energi fick vi beskedet att oljekraftverket i Karlshamn skulle rädda vår elproduktion. Trots att vi betalar kraftbolagen aldrig förut skådade summor för vår el måste nu staten – det vill säga vi skattebetalare – ställa hundratals miljarder kronor till förfogande för att garantera att de inte går i konkurs.

Det är många som är förvirrade. Vi har uppenbarligen inte riktigt förstått förutsättningarna för så kallad grön teknik. I den gängse planeringen för en grön omställning har det tagits för givet att lösningen heter teknikutveckling. Drygt två hundra år efter att Europa tog steget in i det fossilbränsledrivna moderna samhället tänker vi oss att vi ska lämna den fossila energin bakom oss. Men det är tydligen någonting i planerna som inte stämmer. Är det själva begreppet “teknik” som behöver omprövas?

Ända sedan James Watts ångmaskin har vi lyckats bortse ifrån att teknik förutsätter vissa prisrelationer på världsmarknaden. Den industriella revolutionen möjliggjordes av det brittiska imperiets import av billiga råvaror från kolonierna. Än i dag sker genom världsmarknaden en kontinuerlig nettoöverföring av fysiska resurser och arbetstid till de rikare industriländerna. På så sätt kan nord förskjuta sin miljö- och arbetsbelastning till syd.

År 2007 hade de tre rikaste områdena i världen – USA, EU och Japan – tillsammans en nettoimport av varor motsvarande 12,6 gigaton förbrukade råmaterial, 34 exajoule åtgången energi, 5,6 miljoner ianspråktagna kvadratkilometer mark och 247 miljoner årsdagsverken arbetstid. Våra konsumtionsvaror och vår vardagsteknik härrör till stor del ytterst från lågavlönad arbetskraft och billiga resurser i det globala syd…

Den gröna tekniken gör oss inte mindre sårbara, mera hållbara eller mera rättvisa. Slutsatsen måste bli att det inte i första hand är tekniken som behöver utformas på nya sätt, utan den globala ekonomin.

—Alf Hornborg, debattartikel i Dagens Nyheter.