Skärpta straff, större befolkning och större rekrytering till de kriminella gängen än till poliskåren har fått Polismyndigheten att ropa efter ytterligare satsningar för att få fler kollegor. Nu fram till 2024 ska ytterligare 4000 poliser utbildas, men det räcker inte. Det säger i alla fall Rikspolischef Anders Thornberg till Ekot i början av juni…
Kriminalvården rekryterar också för fullt, men det är svårt att hitta nog med personal.
Med allt större satsningar på polisen och rättsväsendet skapar det också en fjärilseffekt på andra instanser. Målet är att bura in fler – men sen då? Stora satsningar på polisen, med allt fler utbildningsplatser och extra pengar för att bygga ut landets anstalter må så vara. Den som döms för brott ska sina brott sona.
Det som får allra störst fokus, i både media och bland politikerna är gängbrottsligheten. Det går inflation i förslagen om skärpta straff, (där många är rakt rättsvidriga, som visitationszoner och anonyma vittnen), fler poliser och utökade befogenheter hos poliskåren. Det handlar om mångmiljardbelopp som satsas på åtgärder – åtgärder som i praktiken kommer alldeles för sent.
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har exempelvis tagit fram en rapport där de pekar ut olika faktorer bakom uppkomsten av nya rekryter till gängen. Föga förvånande har misslyckande i skolan pekats ut som en riskfaktor, socioekonomisk utsatthet är en annan…
Kalle Sundin har i rapporten “Nedskärningar bakom den hårda retoriken” sett över faktorerna bakom gängkriminalitetens ökning… (Rapporten) slår också fast att en annan bidragande orsak till gängkriminalitetens ökning till i dag handlar om regeringens förda politik, från 2006 fram till i dag…
Socialdemokraterna och mittensamarbetet är själva inte utan skuld i framväxten av de kriminella gängen. Under regeringarna Löfven minskade statsbidragen för förebyggande åtgärder till kommunerna med 77 procent. Däremot sjösatte Stefan Löfvens regeringar stora, polisiära satsningar, det som nu polismyndigheten snart kan skörda den färdiga frukten av.
Frågan är bara om det egentligen spelar någon roll. Vad är vitsen med tusen poliser hit eller dit om man inte från ett politiskt håll har musklerna eller viljan att gå till den faktiska roten till problemet?
Det kriminalpolitiska målen bör rimligtvis vara att ha ett behov av så få poliser som möjligt. Det finns inget samband mellan fler poliser och minskad brottslighet. Det enda sambandet man kan se är fler poliser och ökad beläggning på landets kriminalvårdsanstalter.
—Linda Westerlind, ledare i Folkbladet.