En butiksdikt i coronatider

Ett osynligt skydd emellan
dig och mig kom inte
för nära.
Du vet i dessa tider
ost toalettpapper handsprit handkräm fryst broccoli
kan man inte vara nog försiktig.

Jag spritar mina händer
i förhoppning om att det räcker
vem kan veta egentligen.
Eller plasthandskar rättare sagt, över stickade
vi är lager på lager skydd
och avvisande.

Så många gamla som handlar här.

Det finns en längtan efter ett slutdatum
som ingen kan ge
15 juni
ekar tomt mellan gångarna av hyllor, varor, vi har byggt om.
Ja vad fint det blev, håll
avståndet är du snäll.

Var kommer den här laxen ifrån.

Eftermiddagens trötta timmar, jag spritar
mina händer.
Tunn plast där alsolen känns nästan upphetsande fuktig igenom.
Kall
som förhoppningen
Är ni rädda?
Att ni måste!

Men jag har i alla fall ett jobb…

—Lina Arvidsson, dikt i Handelsnytt.

Liknande artiklar