Det går knappast att göra något annat än att ställa sig vid sidan av vanvettet och skratta åt det: År 2022 spenderades det i världen 2 240 miljarder dollar – multiplicera det med 10 så blir det kronor – på militära utgifter. 22 biljoner kronor…
Enorma resurser som borde gå till progressivt samhällsbygge slukas av vapen och militär verksamhet. Den internationella vapenindustrin, inte minst den svenska, har glada dagar. Det är fest i helvetesfabrikerna…
Överlägset störst av alla spenderare är naturligtvis USA, som står för 39 procent av den där enorma summan, tvåa är Kina och trea Ryssland. I Europa leder Storbritannien denna liga. Den femte största spenderaren är Saudiarabien…
Ett rekord har slagits och att vi i Europa i princip är tillbaka på de siffror som rådde vid slutet av det kalla kriget. I land efter land har utgifterna ökat. I vissa länder har utgifterna ökat mycket kraftigt, som i Finland (plus 36 procent) och Sverige (plus 12 procent). I Asien pågår också upprustning, som svar på Kinas hot mot Taiwan.
I Europa är det naturligtvis det ryska anfallskriget som fått siffrorna att rusa i höjden, men inte bara sedan invasionsdatumet i februari förra året, utan i hög grad ända sedan annekterandet av Krimhalvön 2014. I det plågade Ukraina står försvarsutgifterna för mer än en tredjedel av statsbudgeten…
Men denna upprustning pågår samtidigt och prioriteras i alla stater – inte minst den svenska. Enorma resurser som borde gå till progressivt samhällsbygge slukas istället av vapen och militär verksamhet. Den internationella vapenindustrin, inte minst den svenska, har glada dagar. Det är fest i helvetesfabrikerna…
I Sverige syns det i nyhetskanalerna närapå ett slags vapenfetischism när stridsvagnspersonal får berätta om hur bra deras stridsvagnar är. Allt fler vill gå med i hemvärnet. Och det faktum att Sverige är på väg in i en kärnvapenallians diskuteras faktiskt inte alls: Den säkerhetspolitiska debatten inskränker sig i praktiken till en enda fråga: När ska vi äntligen få komma med i Nato?
För hur man än vrider på de här siffrorna om de ökande militära utgifterna och argumenterar för att de är nödvändiga i den nya, otrygga situationen, så går det inte att blunda för att de i grunden säger något annat: Att denna civilisation galopperar mot en avgrund. Den är oförmögen att fokusera på de riktigt avgörande problemen, såsom klimat eller välfärd, och prioriterar istället militarisering.
—Göran Greider, ledare i Dala-Demokraten.