Framtiden kommer att handla om mat. Det är därför viktigare än någonsin att förstå effekterna av matproduktionen, samt hur man kan sträva efter en produktion mot en hållbar framtid med holistiska värderingar. Brasilien är det perfekta exemplet på världens generella jordbrukspolitik. Där producerar familjejordbruken 70 procent av maten som konsumeras inom landet.
Trots det så går den största delen av kakan (det politiska stödet) till jordbruksindustrin. Den som äger och successivt river sönder större delen av marken för råvaror till den globala marknaden. I landet har det sedan länge vuxit en agroekologisk rörelse som för en kamp mot denna orättvisa. Där fler och fler bönder har vandrat på skalan från ett konventionellt jordbruk, till ekologiskt, till agroekologiskt och ibland till det konventionella jordbrukets motpol: permakultur.
Det är viktigt att inse att det konventionella jordbruket sätter bönder i en position av total beroende. Först och främst gäller det de kontinuerliga insatserna för att upprätthålla jordbruket, alltså allt det där som vi ser som normalt inom jordbruket idag. Så som frågan om bränsle, i en värld där fossila bränslen blir bara dyrare och dyrare. Eller andra dyra produkter som bekämpningsmedel och konstgödsel, som hjälpt till att försätta oss i dagens globala klimat- och miljökris.
Sedan har vi den globala marknaden, som med enkla ord utnyttjar bönderna genom att ställa ohållbara krav på vad som ska produceras. Hade den fått välja så hade nog allt jordbruk varit en industriell produktion där fokusen på ekonomisk tillväxt gör att man förkastar allt annat. Det är dags att öppna ögonen och se dagens jordbruk för vad det har blivit…
Vi behöver göra så mycket mer än att byta produkter och bränsle. Vi behöver en politik som är rättvis och dessutom uppskattar lantbrukarna, vi behöver föra ett jordbruk i linje med naturen istället för emot och vi behöver sluta stödja jordbruksindustrierna som exploaterar jorden.
—Daniela Porttocarrero, ledare i tidningen Global.