Den 1 januari 2025 inför EU krav på separat insamling av textilavfall. Detta i enlighet med unionens nya avfallsdirektiv. De striktare reglerna för hantering av textil är välkomna, inte minst eftersom det sätt vi förbrukar och hanterar textil och textilavfall ur ett globalt perspektiv är den fjärde största orsaken till negativ miljö- och klimatpåverkan.
För närvarande ligger också ett förslag från regeringen om förbättringar av den svenska hanteringen av textil ute på remiss hos kommuner och aktörer inom textilsektorn. Bland annat vill regeringen att textil i framtiden ska sorteras vid återvinningsstationer på samma sätt som övrigt material och att kommunerna ska ta ansvar för att samordna detta. Man vill också se en ökad information om återanvändning…
Hur svårt det är att hantera den stora mängd textil vi gör oss av med, visade inte minst Aftonbladets granskning tidigare i år. Tidningens reportageteam avslöjade hur HM skickar kläder från sina återvinningskärl till Afrika där de hamnar i stora textilsopberg eller lägger sig som en gegga runt kusterna och förstör både livet i havet och människors möjligheter att försörja sig.
Att det behövs effektivare och mer miljövänliga metoder för att ta om hand, och helst återanvända och återvinna, textilavfall är ett faktum. Samtidigt vore det allra mest effektiva att sluta konsumera sådana oerhörda mängder kläder.
Förra året släpptes enligt Naturvårdsverket 160 000 ton nyproducerade kläder på den svenska marknaden. Över 15 kilo per person. Det är helt absurda nivåer. Särskilt om man tänker på att det finns de som inte köper särskilt mycket nytt alls. Andra har 20 par jeans, 40 par skor och 100 t-shirts. Ingen människa behöver så mycket kläder.
I klimatdebatten har allt ifrån svenskarnas transportmedel till matvanor och elanvändning nagelfarits. Men sällan lyfts överkonsumtion av kläder fram som det enorma problem det är.
Nästan aldrig ifrågasätts de influencers eller klädkedjor som ständigt hetsar människor att köpa nya outfits som bara bärs en eller två gånger innan de kastas. De nya EU-kraven ändrar förhoppningsvis på det och sätter ljuset på hur viktigt det är att vi fasar ut de senaste 60 årens kläd-slit-och-släng-era.
—Malin Lernfelt, krönika i Västerbottens-Kuriren.