Det är mycket som är märkligt här i världen – som att lokförarna på pendeltågen i Region Stockholm känt sig tvingade att gå ut i vild strejk för att ingen lyssnar på deras synpunkter om säkerheten för resenärerna när tågvärdarna tas bort.
I stället för att lyssna och försöka sätta sig in i lokförarnas arbetsuppgifter blir ansvariga politiker tvärilskna och kallar agerandet för utpressningsförsök. De hänvisar till demokratiskt fattade beslut av två olika majoriteter i Region Stockholm, det vill säga både före och efter senaste val.
Utan tågvärd kan en ensam lokförare vara ansvarig för ett proppfullt pendeltåg med flera hundra passagerare. Då är det inte bara säkerheten för resenärerna som är i fara. Självklart är detta också ett starkt stressmoment för lokföraren.
Vi vet sedan länge att stress utgör en risk för sjukdom. I andra sammanhang anses ensamarbete dessutom vara en allvarlig arbetsmiljörisk för olyckor och ohälsa. Hur kommer det sig att ensamarbete plötsligt är accepterat när det gäller lokförare på pendeltågen? Det har beslutats att kameror ska ersätta tågvärdarna. Men en kamera kan inte slå larm om något händer och kan inte vara den arbetskamrat man behöver samarbeta med när ett problem dyker upp. Och om en kamera på vintern är översnöad kan den inte ens hjälpa en ensam lokförare se till att ingen kommer till skada när dörrarna stängs.
Hur kan det vara så svårt att förstå att människor i så ansvarsfulla arbetssituationer behöver få stöd och trygghet av att ha åtminstone en enda arbetskamrat? Och hur kan det komma sig att vi har lagar och regler om arbetsmiljön som i detta sammanhang verkar helt sakna betydelse? Låt mig ge några korta utdrag ur arbetsmiljölagen:
Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör dennes eget arbete.
Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.
Ur Arbetsmiljöverkets författningssamling om organisatorisk och social arbetsmiljö: Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna.
—Gi Byström, insändare i Dagens Nyheter.