Jag tog en promenad vid ekhagarna i Strömsholm, som ligger i Hallstahammars kommun.
Strömsholm som kanske mest är känt för slottet och de årliga galopptävlingarna som går genom dessa ekhagar.
Strömsholm var även inspelningsplats för en “Hillmantriller” från 1959, filmen “Ryttare i blått”, där det reds mycket i ekhagarna.
I ekhagarna finns även en kyrkogård för hästar som vunnit segrar i OS och världsmästerskap. Där finns gravstenar med hästarnas namn, årtal och vilka segrar de vunnit.
Jag får syn på en märklig spricka i en ek som är uppskattningsvis 10 meter hög. Barken var liksom bortsprängd, och det gick en ljus skåra hela vägen från kronan ända ner till marken. Skåran var 2-3 centimeter bred och någon centimeter djup. Intill skåran var träet brunsvart.
När jag ser mig omkring upptäcker jag brända barkbitar på marken. Barkbitar som kastats 5-10 meter bort från trädet.
Jag inser ganska snart att det måste varit ett blixtnedslag, Det hade åskat rejält dagen före.
När jag kommer hem läser jag på om det här med åska, vilka krafter som är i rörelse och varför åskväder uppstår.
Den typ av blixtnedslag i trädet som jag sett kallas “spiralblixt”. Spiralblixt därför att blixten ibland går i spiralform genom trädet, från kronan ner till marken. Men i det här fallet hade blixten gått ganska rakt ner genom eken.
Så här beskriver SMHI spiralblixtar i träd:
Blixten syns ofta ha slagit ner i ett träd, och i sällsynta fall kan den ha lämnat skador i spiralform utmed trädet. Blixten (elektriciteten) söker minsta motståndets väg, och fukten (sav och vatten) inuti trädet är en mycket bättre ledare än omgivande luft.
Träd faller därför ofta offer för blixtar och är därmed olämpliga att ta skydd under vid åskväder. Blixten slår inte heller alltid ner i det högsta trädet utan nedslaget beror på de lokala ledningsförhållandena.
Då vatten i form av sav även är en bättre ledare än trä så rör sig blixten under barken, och i spiralfallet har den följt den inre strukturen i trädet, den vridna veden. Den höga temperaturen i blixten får vattnet (saven) att förångas och därmed uppstår en explosiv kraft som spränger loss barken.
När det här sker har det ofta varit torrt en tid före åskvädret, men om kraftigt regn hade blött trädets yta skulle blixten kunnat följa ytan och trädet hade då kanske inte blivit skadat. Träd som däremot har mycket fukt i det inre, såsom ruttnande träd, löper däremot stor risk att blixten går djupare in i trädet som då kan sprängas helt”,
—skriver SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut).
Några faktauppgifter:
Temperaturen i en blixt är omkring 30 000-50 000 grader, vilket är fem gånger högre än temperaturen på solens yta.
Vi har ungefär 100 000 blixtnedslag varje år i Sverige.
I genomsnitt dör en människa i Sverige varje år genom blixtnedslag.
En studie visar att av 338 studerade skogsbränder sommaren 2018 är 28 procent “troligen” eller “möjligen” orsakade av blixtnedslag.
Rolf Waltersson
