Per Leanders intervju med Transports avtalssekreterare Peter Winstén och Erik Helgeson från Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning har tidigare varit publicerad i tidningen Internationalen.
*****
I årets avtalsrörelse sticker Transportarbetarförbundet ut med sitt lönekrav på 5,5 procent, som ligger något högre än de övriga LO-förbunden, som har enats runt siffran 4,4. Internationalen har talat med Peter Winstén, avtalssekreterare på Transport, som förklarar hur förbundet tänker.
–Vi har ställt ett krav på ett ettårsavtal med 5,5 procents löneökningar och en engångssumma för den prolongerade tiden. Utifrån vad man historiskt brukar få för de krav man ställer, så tyckte vi att 4,4 var lite för lågt just den här gången med tanke på inflationen. Och den verkar ju inte avta än, tyvärr, säger han.
Kan man tänka sig att även 5,5 procent är för lågt satt då?
–Vi är inte ute efter att få igång någon form av jakt på inflationen som det var på 1970- och 80-talet. Det blir ju svårt den här gången att få till en reallöneökning, men de senaste åren har det ju faktiskt varit reallöneökningar. Det är klart att man skulle önska att det alltid var reallöneökningar, men det här är en exceptionell situation, säger Peter Winstén.
Är ni beredda att vidta stridsåtgärder?
– Det är man väl alltid beredd att göra om man ställer ett krav och inte kommer i närheten av vad man är ute efter. Men vad det skulle innebära, strejk eller övertidsblockad, det får vi se. Förhandlingarna har ju precis börjat. Men medlemmarna är självklart bekymrade över den situation som är nu och beredda att kämpa för sina villkor om det skulle behövas, säger Peter Winstén på Transport.
Även det oberoende facket Hamnarbetarförbundet, som delvis organiserar samma yrkesgrupp som Transport och som periodvis har legat i strid med både LO-förbunden och arbetsgivarna om rätten att få teckna ett eget kollektivavtal, kräver en löneökning som också går över LO-märket. Internationalen har talat med Erik Helgeson på Hamnarbetarförbundet i Göteborg som berättar vad man kämpar för.
– De ekonomiska kraven är ett fast kronpåslag på 1 937 spänn. Det är sex procent på den genomsnittliga grundlönen. Sen har vi krävt sex procents höjning av alla tillägg, och utöver det yrkar vi på en sjätte semestervecka som ska finansieras genom en höjning av semesterersättningen på 2,6 procent ungefär. Sen vill vi göra om de tidsbegränsade anställningarna efter att nya LAS trädde i kraft. Den har ju både vi och arbetsgivaren insett kommer att bli ett helvete att administrera. Så vi vill ta bort anställningsformerna vikariat och särskild visstid, och bara ha en tidsbegränsad anställningsform med samma regler till företrädesrätt och så, säger han och fortsätter:
– Utöver det vill vi att det ska inrättas en speciell fond för behovsanställda att få rehabilitering efter skada och sjukdom, för det finns ingen lag om det idag. Om man räknar med avsättningen till den här tilltänkta fonden så landar vi väl på ett yrkande på 8,7 procent ungefär.
Kan ni samarbeta med Transport i årets avtalsrörelse?
– Något samarbete har vi inte, men vi pratar ju med dem och det är avsikten att vi ska fortsätta att göra på samma sätt och vi har erbjudit oss att fortsätta backa upp alla yrkesgrupper som inte köper de här väldigt, väldigt låga löneanspråken som LO-förbunden har gått ut med. Vi inser ju att om vi ska kunna göra något så måste vi stötta varandra. Om nu LO-avtalet hamnar på ett sånt här pissigt resultat som man kan förvänta sig på kanske 3 procent, då kommer vi som inte accepterar det att behöva slåss för varje decimal över det märket. Det blir en jättesvår fight, säger Erik Helgeson.
– Vi pratar med Transport om hur de har tänkt sig att lägga upp sin avtalsrörelse, inte i hamnarna specifikt, utan generellt, så får vi se om det kan bli så att vi agerar samtidigt i ett senare skede eller inte.
Erik Helgeson påpekar att det är en exceptionell situation just nu med inflationen som har drabbat Sverige hårdare än många andra länder.
– Jag kan inte riktigt bedöma hur det kommer se ut och vad arbetsgivarna kommer att göra. Men jag tror att även de är medvetna om att Sverige utvecklar sig i en extrem riktning för tillfället. Vi har bland de högsta inflationssiffrorna i det man förr kallade västländerna, men vi har de sämsta löneanspråken och den lägsta reallöneutvecklingen. Det ser ju fruktansvärt ut och vi kommer att förlora flera decennier av löneökningar på bara ett par år. Det går inte att jämföra den här situationen med någon tidigare eftersom den svenska fackföreningsrörelsen agerar så otroligt jävla defensivt och undergivet, säger han.
– Jag tror att det blir farligt för Sverige, inte bara för oss arbetare som är direkt drabbade, utan jag tror att hela ekonomin kommer att slitas itu, därför att väldigt många människor kommer inte ha kraft att konsumera, vilket kommer slå jättehårt mot vissa sektorer och gynna andra, typ exportindustrin. Jag tror att det här kan bli väldigt omtumlande för hela samhället.
Trots att Hamnarbetarförbundet är ett ovanligt stridbart fackförbund, säger sig Erik Helgeson inte ha några stora förhoppningar om framgångar i årets avtalsrörelse.
– Med det sagt, så har jag inga illusioner om något fantastiskt förhandlingsklimat där arbetsgivarna inser samma sak, utan vi kommer att få höra samma vals som vi har hört under tio års tid nu att: “Ja, vi sket visserligen pengar hela förra året och året innan, men detta år ser dåligt ut och vi måste hålla igen.” Det är samma visa hela tiden, säger han och fortsätter:
– Jag räknar med att LO kommer att hålla sin disciplin på sin sida och det kommer att bli jävligt svårt att rubba märket, men vi har ju en skyldighet att försöka. Vi måste göra det vi kan, annars har vi frivilligt accepterat att slungas 20 år tillbaka i tiden när det gäller köpkraften, och det gör vi inte.
Per Leander
Läs också:
