En givande morgon. Först lyssnar jag på P1 på radion och en intervju med författaren Fredrik Kullberg som kommit ut med en ny bok som handlar om floskler.
Ni som läser mina inlägg kanske lägger märke till att jag ibland försöker väga mina ord på guldvåg för att inte nyanser ska gå förlorade.
Ibland känner jag mig tvingad att ta till storsläggan, för man kan inte plocka blommor med boxarhandskar.
Ungefär som en författare som förklarade: “Jag gillar att dribbla med orden som Nacka Skoglund joxade med trasan”.
Lennart “Nacka” Skoglund, fotbollsspelaren som kunde “joxa med trasan”, som det hette på hans söderkisdialekt.
Orden är viktiga, orden föder tankarna och tankarna föder orden. Vi präglas och påverkas kanske mer än vi tror av de ord vi hör och läser, inte minst i den politiska debatten. Att det dribblas med ordval och fraser för att linda in och förvirra. Fikonspråk i stället för klarspråk.
Just därför var det upplyftande att höra Fredrik Kullberg berätta om sin nya bok som har titeln:
SVENSK FLOSKELORDBOK, med undertiteln; Managementjargong, Politiska plattityder, Värdegrundsbubbel.
“En floskel är ett tomt, slitet ord eller uttryck, en banalitet. Granna och vackra, men tomma och innehållslösa ord, fraser eller uttryck, som på något sätt står i kontrast till verkligheten eller uttrycker självklarheter, men som inte desto mindre upprepas ofta”, skriver Sveriges Radio i sin presentation av intervjun med Fredrik Kullberg.
Som exempel i intervjun nämner Fredrik Kullberg ordet “utmaning”. Företag har numera aldrig några “problem”, de har “utmaningar”.
Det beror naturligtvis på att “problem” är ett negativt ord som betyder bekymmer och svårigheter.
“Utmaning” är ord med positiv klang, det innebär inspiration, sporre och stimulans.
Gå in och lyssna på intervjun som är på knappt sju minuter. Det är väl använd tid som man har nytta och nöje av inför kommande ordtrixande bland politiker, optimistkonsulter, företagsledare och andra makthavare.
När jag jobbade och vi hade personalträffar, spelade jag ofta “floskelbingo”. Jag hade en lista på ett antal floskler som chefer och andra tränare (som numera heter coach) använde när de skulle förklara nödvändigheten av organisationsförändringar och annat. På min arbetsplats var det lite “turbulent”, så vi hade fem större organisationsförändringar under en period av åtta år. Exempel på floskler:
“Från ax till limpa”, “helhetsperspektiv”, “det gäller inte bara att göra saker rätt, utan också att göra rätt saker”, alla ska kunna göra allt”, “man ska inte tänka på jaget utan på laget”.
Den sista floskeln, “laget före jaget”, började användas i samma veva som man införde det individuella fjäsklönesystemet, som verkligen innebär att “jaget”, egoismen, ska sättas först.
Det slog aldrig fel, jag fick floskelbingo vid varenda personalmöte.
Det andra som var givande nu på morgonen var “Ring P1” på Sveriges Radio, en man tog upp en annan fråga som har lite anknytning till detta med floskler. Det är “Putinpriser”. Numera beror alla prishöjningar på Putin och kriget i Ukraina. Vi har fått “Putinpriser”
Visst påverkar sanktionerna mot Ryssland vissa priser. Men gäller det alla prisökningar?
Mannen som ringde tog som exempel att i hans livsmedelsbutik kostade ett 6-pack ägg förra veckan 13,90 kronor. En vecka senare var priset 23,90 kronor. En ökning på, vad blir det, 70-80 procent.
Mannen menade att man nu passar på att höja priset på saker som inte har med kriget att göra. Men genom att kalla det “Putinpriser”, ska vi ha förståelse för och acceptera alla prisökningar som nödvändiga om vi ska vara solidariska med Ukraina.
Lästips, eller snarare lyssnartips:
- Ny bok om floskler: Vilka är de värsta? P1-morgon. Sveriges Radio, 17 juni
Rolf Waltersson
