Andelen grova brott som klaras upp har inte ökat – detta trots att Polisen fått mer pengar samt att antalet poliser blivit fler. Det här visar en ny rapport från Brå (Brottsförebyggande rådet). Anslagen har enligt rapporten ökat med 80 procent sedan 2017, och antalet anställda inom Polisens utredningsgrupper för grova brott ökade med 30 procent mellan åren 2018 till 2023. Enligt Brå kan siffrorna delvis förklaras med att antalet grova brott blivit avsevärt fler under de senaste åren. Brotten har också blivit mer komplicerade att utreda, menar man.
Brå har fått i uppdrag av Regeringen att utvärdera satsningen på 10.000 fler polisanställda i landet. I ett pressmeddelande från Brottsförebyggande rådet kan man läsa att sedan 2017 har Regeringens anslag till Polismyndigheten ökat med 80 procent och personalstyrkan har vuxit kraftigt. Men andelen grova brott som klaras upp har inte förändrats, och uppklaringen av brott mot särskilt utsatta brottsoffer har bara ökat marginellt under samma period. Det visar en ny utvärdering från Brå som publiceras idag.
Antalet anställda i Polisens utredningsgrupper för grova brott har ökat med drygt 30 procent mellan 2018 och 2023. Andelen uppklarade brott ligger däremot oförändrat på 19 procent under hela tidsperioden. En utveckling som delvis kan förklaras av att de grova brotten blivit betydligt fler och även mer komplexa.
”Personaltillväxten har skett för sent”
– Vi ser att Polisen har haft en otillräcklig förmåga att möta utvecklingen av de grova brotten under de senaste åren. Personaltillväxten har skett för sent i förhållande till brottsutvecklingen, och det har blivit svårare att hitta personal med rätt kompetens. Situationen är särskilt allvarlig i Polisregion Stockholm, som haft en betydligt lägre tillväxt än övriga regioner, säger Kristin Franke Björkman, utredare på Brå.
Uppklaringen för grova brott kopplade till organiserad brottslighet, som sprängningar och skjutningar, har dock ökat från 27 till 30 procent under den studerade perioden. Dessa typer av brott har varit tydligt prioriterade, vilket delvis skett på bekostnad av utredning av andra typer av brott.
Personal flyttas runt
– För att hantera de allra grövsta brotten har lösningen ofta varit att låna in personal från andra delar av myndigheten som vanligtvis inte hanterar grova brott, men de här tillfälliga förflyttningarna är inte en effektiv användning av personalresurserna, utan skapar snarare ”ett hål” som flyttas runt inom organisationen, säger Lina Fjelkegård, utredare på Brå.
Förutom att flytta runt personal har det har också blivit vanligare att grova brott inte utreds av specialiserade grupper, utan av lokalpolisområdena. Det riskerar att få en negativ inverkan på lokalpolisområdenas utredning av mängdbrott, menar Brå. Brås analyser visar att lokalpolisområden med hög andel grova brott generellt har lägre uppklaring av mängdbrotten.
Brott mot särskilt utsatta brottsoffer
Brå har även analyserat utredningsresultaten för brott i nära relation, våldtäkt och brott mot barn, så kallade brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Sedan resursförstärkningen inleddes har antalet anställda som ska utreda dessa brott ökat med 70 procent samtidigt som ärendeinflödet varit konstant. Trots den här utvecklingen har uppklarningen bara ökat från 12 till 14 procent.
– Den kraftiga personaltillväxten har inte gett de resultat man kan förvänta sig när det gäller brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Här finns potential att öka uppklaringen, men inte genom ytterligare personaltillväxt. Personalsituationen är på flera håll instabil med hög frånvaro och brister i ledning och styrning, och det är något polismyndigheten behöver se över, säger Kristin Franke Björkman.
