I dagens situation, då vi förväntar oss stora flyktingströmmar från Ukraina, måste Migrationsverket avlastas genom att de flyktingar vi redan har i Sverige får sina uppehållstillstånd. Processerna med ansökningar och överklaganden från framför allt de afghanska flyktingarna tar stora resurser, och handläggningstiderna blir längre för alla. Så säger redaktionen för Den onödiga flyktingkrisen.
Rysslands anfall på den självständiga staten Ukraina fyller oss alla med avsky.
Närområdet tar alltid det största ansvaret för de flyende. 1,3 miljoner människor har flytt Ukraina. Ytterligare många miljoner förväntas lämna sina hem – först kvinnor, barn och äldre, senare traumatiserade och lemlästade män. Avancerad sjukvård och traumabehandling kommer att behövas.
I Sverige förändrades politiken över en natt. Viljan att hjälpa är överväldigande. Vi känner igen det från 2015 – men nu omfattas betydligt fler politikområden.
Vi har svårt att se att den nya utlänningslagen ska kunna tillämpas efter de tre år som EU:s massflyktsdirektiv gäller. Lagen och tillämpningen av lagen strider mot internationella konventioner och är förödande för den enskilde. Det som händer nu gör oss än mer övertygade om att Sverige måste göra rätt även för tidigare flyktingar. Lagen måste ändras.
Vi måste följa EU;s beslut och riktlinjer på flera områden. Så sker inte idag. Detta drabbar inte bara den afghanska gruppen utan även t.ex. flyktingar från Somalia och statslösa flyktingar.
EU har, genom sitt flyktingorgan European Asylum Support Office (EASO), gett nästan heltäckande riktlinjer när det gäller asylskäl mot Afghanistan. Idag, efter drygt sex år, finns i Sverige omkring 5 000 afghanska medborgare, inklusive barn och unga, som inte kan utvisas men som saknar uppehållstillstånd.
De afghanska flyktingarna är återigen inne i en process med ansökningar och överklaganden. Migrationsverket ifrågasätter nu flyktingskäl som tidigare godkänts av migrationsdomstolen. Den rättsosäkerhet och de konventionsbrott som utvecklats sedan 2015 tycks kvarstå.
Vi anser att ansökningarna ska snabbehandlas. EASO:s riktlinjer ska följas och tolkas till den enskildes fördel (benefit of the doubt). Detta för att minska tidigare flyktingars lidande men också för att Migrationsverket behöver använda alla sina resurser åt krigsflyktingarna från Ukraina.
Nuvarande hantering av 2015 års flyktingar är ett utdraget resursslöseri. Om var och en av de 5 000 utreds i 20 timmar blir det 100 000 arbetstimmar. Med en enkel registrering kunde tiden minskas till 5 timmar. 75 000 arbetstimmar, motsvarande 440 månadsanställda, kunde användas för ukrainarna.
Synergieffekter skulle bli snabbare och bättre insatser för dem som kommer från Ukraina. Den lagliga arbetsmarknaden får tillgång till svensktalande och i många fall yrkesutbildade vuxna som nu tvingas jobba svart eller inte alls. Skatteintäkterna skulle öka. Barn skulle kunna satsa på skolgången i lugn och ro.
Alternativet gör oss förfärade. De negativa effekterna drabbar asylsökande urskillningslöst: Ett ännu sämre fungerande Migrationsverk med långa handläggningstider. En väntan som orsakar psykiska och fysiska skador. Risk för självmord hos dem som ger upp hoppet för gott.
Om ansvariga politiker och myndigheter väljer resursslöseriets väg så finns det bara ett ord för detta. Rasism!
Carin Flemström, Haninge frivilliga familjehem.
Birgitta Göransson, Skyddsvärnet i Göteborg.
Jan Stattin, Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Karin Fridell Anter, Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar.
Solveig Freudenthal, Etikkommissionen i Sverige.
Ingrid Eckerman, Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Alla redaktörer för Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021.
